Stäng fönster Trelleborg kn, GISLÖV 85:1 GISLÖVS KYRKA
Anläggning - Värdering
| gislövs kyrka, GISLÖVS KYRKA | |
| 10/18/18 |
| Motivering |
|---|
|
Trakten har varit bebodd sen förhistorisk tid. Gislöv har kringbyggda gårdar från slutet av 1800-talet och delvis bevarad småskalig gatehusbebyggelse. En slingrande å rinner genom den betade allmänningen. Byn, som ligger inom riksintresse för kulturmiljön, är omgiven av böljande jordbruksmark. Kyrkogården är högt belägen och omgärdad av en mur som ger ett ålderdomligt intryck genom sin bitvis buckliga utformning. Muren har järnöglor för hästarna och dekorativa järngrindar. Kyrkogårdens äldre del karaktäriseras mestadels av sent 1800-talsideal med singeltäckta gravplatser omgärdade av buxbom med högresta stenar enligt tidstypiskt sydskånskt mönster. I de nya utvidgade delarna är de stora lindarna och häckarna betydelsefulla för lummigheten. Det är tydliga avläsbara gränser mot den senaste utvidgningen. Kyrkan är en romansk kyrka med vissa gotiska inslag, bestående av långhus, kor och halvrund absid i öster, byggd i tegel i början av 1200-talet. Sten var det vanligaste materialet i kyrkor vid denna tid men ett 40-tal kyrkor byggdes i tegel före 1350 i Skåne. De är koncentrerade till två områden i Skåne, i sydväst och i nordöst. Gislöv är bland de tidigaste tegelkyrkorna i Skåne. Eventuellt byggdes kor och absid till en tidigare träkyrka. Gravar äldre än stenkyrkan är funna i Gislöv vilket kan tyda på en tidigare träkyrka. Kyrkan har kvar sin medeltida utbredning med långhus, lägre kor och absid plus det senare byggda tornet från 1700/1800-talet med nyklassicistisk lanternin. Kyrkan har bevarats utan tillbyggnader med korsarmar som var så vanliga på 1800-talet. Kyrkans fönster och takmaterial har ändrats flera gånger. Gislövs kyrka är speciell på många sätt och utmärker sig som ovanligt påkostad bland skånska landsbygdskyrkor. Kyrkans bevarade sydportal med huggna gotiska bladornament vittnar om att kyrkan haft en särställning i Skåne. Sydportalen återöppnades på 1930-talet. Kyrkan är dokumenterad med murverksundersökningar som har gett ledtrådar till dess tidigare historia. Bland annat fann man att även nordportalen varit rikt utformad med vimperg. Kyrkan har bitvis en sockel av sandsten med huggna fyruddiga stjärnor vilket är unikt i Skåne. Fasaden har ursprungliga rundbågsfriser. Kyrkan har sen tidig medeltid haft starka band till stiftet i Lund. Det har funnits en huvudgård i Gislöv som tillhörde ärkebiskopssätet och de hade patronatsrätt över kyrkan. Detta kan förklara kyrkans särställning. Eventuell vette nordportalen mot huvudgården. Sydportalens ovanliga utsmyckning och stjärnmönstret på sockeln återfinns i Trondheims domkyrka. R Holmberg tolkar det som influenser från den norska biskop Erik som var i landsflykt 1190-1202 och blev hänvisad till biskop Absalons gård i Gislöv. Kanske hade Erik med sig arkitekt och stenhuggare som påbörjade kyrkbygget. I kyrkorummet finns flera medeltida spår efter tidigare liturgi som sidoaltaret vid predikstolen och altarnischerna. Mycket ovanligt är de bevarade invändiga trapporna i triumfbågen som tolkas ha lett till ett lektorium, en murad predikoplattform. Sådan fanns vanligtvis bara i dom- och klosterkyrkor. Kyrkans tidigare historia är även avläsbar i till exempel igensatta fönster, västpartiets tjockare mur i långhuset och spår efter de rivna ursprungliga valven finns på vinden. Det vackra kyrkorummet präglas främst av ett överdåd av kalkmålningar från omkring 1500 på både stjärnvalv och väggar. Bilderna är detaljrika figurmålningar av berättelser ur bibeln med skapelsen och yttersta domen målade av den så kallade Gislövsmästaren. Han anses som en av de skickligaste målarna i Skåne under sengotiken enligt både Knud Banning och Monica Rydbeck. Kyrkorummet har en ålderdomlig stämning med kalkmålningarna, slutna grå bänkkvarter och inredning från 1600-talet. Den senaste större renoveringen då kyrkan fick sitt nuvarande utseende var 1937 av Eiler Græbe då kalkmålningarna togs fram, tegelgolvet lades, väggen i tornbågen byggdes och bänkarna målades och byggdes om. Det är positivt att kyrkan fick slätputs på medeltida delar istället för spritputs vid den senaste omputsningen år 2000. Kyrkan äldsta inventarier är dopfunten och krucifixet från mitten av 1200-talet. Kristus ansikte skildras med upphöjt lugn, typiskt för tiden före man avbildade den lidande Jesus. Ett femtiotal skulpturer finns bevarade från 1200-talet i skånska kyrkor. Predikstol och altaruppsats är snidade i början av 1600-talet av lokal förmåga och är något grovt huggna. Delar av ett antemensale från Gislövs kyrka förvaras på museum. Antemensale knyts till kyrkor med speciell betydelse och finns bara bevarat i två kyrkor i Skåne. |
