Stäng fönster Göteborg kn, SKÅR 30:1 SKÅRS KYRKA
Anläggning - Värdering
| SKÅRS KYRKA | |
| 6/5/06 |
| Motivering |
|---|
|
SKÅRS KYRKA uppfördes på ny kyrkplats år 1959, efter ritningar av arkitekt Johan Tuvert. Den ligger i stadsdelen Skår, sydost om Göteborgs centrum. Kyrkan uppfördes helt och hållet för insamlade medel. Skårs kyrka och delar av den omgivande bebyggelsen ingår i bevarandeprogrammet för Göteborgs kommun. Skår hade en provisorisk barackkyrka från 1948, placerad på andra sidan om Skårsgatan. Barackkyrkan var den första kyrka som initierades av Göteborgs småkyrkostiftelse. KYRKOMILJÖN utgörs av kyrkan, sammanbyggd med församlingslokaler, en förgård och en klockstapel, på en liten kyrkotomt. Församlingslokalerna är visuellt underordnade kyrkan genom att de är lägre och har ett enkelt formspråk. Klockstapeln (från 1969, ritad av Tuvert) är placerad på den muromgärdade förgården vid entrén. Kyrkotomten, en naturtomt, har inga inhägnader mot angränsande vägar och park. KYRKOBYGGNADEN är en tegelkyrka med högt brant skifferklätt tak och en liten absidliknande utbyggnad åt nordost. Murverket är slutet till sin karaktär. Kyrkan är sparsamt dekorerad, uttrycket bygger på rena ytor och enkla former. Utformningen har tydliga influenser från äldre kyrkobyggnads¬traditioner. Kyrkans kompakta volym med sitt höga branta tak och planformen med det smalare och lägre koret påminner om en gotisk sockenkyrka, samtidigt som formspråket hämtat mycket ur 1950-talet. Den muromgärdade förgården intill entrén för tankarna till en klosteranläggning. Materialvalen är också traditionella. Exteriörens uttryck domineras av kyrkans branta skiffertäckta tak och det slutna murverket av hårdbränt fasadtegel i olika rödbruna nyanser. KYRKORUMMET har en sydväst-nordostlig orientering. Koret ligger i nordost och har en absidliknande, rakt avslutad utbyggnad. I sydväst ligger en kyrksal som kan avdelas från kyrkorummet med en vikvägg, och i nordväst ansluter ett sidoskepp bakom en pelarrad. Båda utrymmena är lägre än kyrkorummet. Även invändigt präglas kyrkan både av traditionella influenser och av 1950-talets formspråk. Korets utbyggnad har en hög spetsbågig öppning in mot kyrkorummet. Band av takfönster i det lägre takfallet, dolt från långhuset, släpper in ett ymnigt ljus över det enkelt utformade altaret. Färgsättning och materialval skapar ett enhetligt och lugnt rum. Kyrkorummet är ganska litet men luftigt och har en anslående takhöjd för sin storlek. Det branta taket vilar på kraftiga limträbågar. Ljusinfallet i långhuset sker genom fönsterband vid takfoten längs båda långsidorna. Fönstren medger inte någon visuell kontakt med omvärlden, vilket ger rummet en sluten karaktär. Längs den sydöstra långväggen har alla fönster glasmosaiker av konstnären Joël Mila. De mångfärgade fönstren med bibliska motiv är kyrkorummets mest framträdande utsmyckning. Mila var en flitigt anlitad kyrkokonstnär och hans verk i Skårs kyrka får ett särskilt intresse då han var bosatt i församlingen. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan är välbevarad sedan byggnadstiden, såväl in- som utvändigt - Kyrkan har en tidstypisk och avskalad karaktär - Glasmosaikerna av Joël Mila - Korets spetsbågiga muröppning |
