Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Tranås kn, HÅLAVEDEN 2:3 HOLAVEDSKAPELLET

 Anläggning - Värdering

HOLAVEDSKAPELLET, HOLAVEDSKAPELLET (HÅLAVEDSKAPELLET)
12/31/11
Motivering
Holavedskapellet är uppfört 1960 efter ritningar av ingenjör Erik Persson vid Johannes Dahls arkitektkontor i närbelägna Tranås. Kapellet ligger på en liten skogskyrkogård anlagd 1951 i kuperad skogsterräng söder om stationssamhället Sommen. Från början var Holavedskapellet konciperat som ett renodlat gravkapell, men kom ganska omgående att fungera som gudstjänstlokal för invånarna i Sommen. Detta ledde till en viss om- och tillbyggnad 1979, också den efter förslag av Erik Persson. Byggnaden kombinerar såväl moderna som traditionella drag i sin utformning och är därmed typisk för den brytning som skedde i svensk kyrkoarkitektur på 1950-talet. Det är en salkyrka med brant koppartäckt sadeltak, fasader med sprutad, vitkalkad ädelputs och rektangulära antikglasfönster. Vapenhuset i samma bredd som kapellet och med ett flackt pulpettak ger ett modernt drag medan den 1979 tillbyggda sakristian upprepar kapelldelens former.

Kyrkorummet är mer tydligt ett uttryck för modern liturgi. Det är från början gestaltat med lösa stolar, ambo och flyttbara knäfall, delar av inredningen som är ritade av arkitekten, vilket även gäller dopfunten. Sin särprägel får rummet genom den brutna takformen som över mittgången är öppen upp i nock med synliga bjälkar. Den omålade furupanelen ger ett varmt intryck som fint kontrasterar mot de vita väggarna och kalkstensgolvet. Blickfång är kalkstensaltaret och en färgstark vävnad från 1979, komponerad av arkitekten. Senare tillskott och förändringar är en glasmålning i ett nytt gavelfönster av Winfried Baier, Tranås, utbyte av stolar och införskaffande av en digitalorgel som ersatt en äldre elorgel.

På naturmark i kyrkogårdens nordöstra hörn står en klockstapel från 1965, ritad av Erik Persson. Den är utförd i en för tiden ovanligt konsekvent traditionell stil. Formspråket går tillbaka på svenskt 1700-tal och klockstapeln är i sin helhet klädd med kluven och tjärad furuspån.

Kyrkogården speglar efterkrigstidens ideal med raka häckkantade rader av låga vårdar i gräsmatta. Inhägnaden utgörs av vällagda kallmurar av granit med påkostad smidesgrind i huvudingången som ligger i öster i linje med kapellet.

Att särskilt tänka på i förvaltning av kapell och kyrkogård:
- Kapellet representerar en brytningstid inom svenskt kyrkobyggande under efterkrigstiden.
- Exteriören har trots tillbyggnad kvar sin gestaltning från 1960.
- Interiörens originella takform.
- Inredningsdetaljer och utsmyckning ritade av arkitekten.
- Klockstapelns traditionella karaktär med spjälkad och tjärade furuspån.
- Kyrkogårdens struktur med raka rader av låga vårdar längs häckar.
- Kyrkogårdens kallmurar och smidesgrindar.