Stäng fönster Nybro kn, HÄLLEBERGA KYRKA 1:1 HÄLLEBERGA KYRKA
Anläggning - Värdering
| Hälleberga kyrka, HÄLLEBERGA KYRKA | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Kvarter A utgör troligen en del av den äldsta kyrkogården i Hälleberga. Av kvarterets äldsta tid finns idag inga spår men kvarterets samling av gravvårdar bidrar till att ge kvarteret en ålderdomlig karaktär. Gravvårdarna här har höga lokal- och personhistoriska värden eftersom många i bygden och även nationellt kända personer ligger begravda här. Flera av de enskilda gravvårdarna har också p.g.a. av sin ålder och utformning hantverksmässiga värden. I kontrast till linjegravvårdarna i intilliggande kvarter får kvarter A också ett socialhistoriskt värde genom att visa på hur olika samhällsklasser utformade sina begravningstraditioner. De grusbelagda och omgärdade gravplatserna berättar om en äldre gravtradition som idag är försvunnen. De utgör därför viktiga delar av kyrkogårdens utvecklingshistoria. Gravvårdarna av gjutjärn, omgärdningar av gjutjärn och smide samt gravvårdar från mitten av 1800-talet eller äldre ska införas på församlingens inventarieförteckning och i de fall gravrätten upphört vårdas av församlingen. Kvarter B, C, D och E Kvarter B tillhör de äldsta delarna av Hälleberga kyrkogård medan kvarter C och D tillkom vid en utvidgning år 1900 och kvarter E på 1940-talet. De tre äldsta kvarteren lades om på 1930-talet och har i stort sett bevarat den utformning kvarteren då fick. Kvarter E är alltså av senare datum men har bevara sin utformning från 1940-talet och genom linjegravsområdet knyter kvarteret an till de äldre kvarteren. Ett undantag utgörs av kvarter C. Här har större förändringar genomförts än i de övriga kvarteren. Ett kulturhistorisk värde finns i kvarterens utformning med köpta gravplatser i ram runt linjegravsområden. Denna anläggningsform var mycket vanlig i början av 1900-talet. Linjegravarnas kronologi kan följas under en lång tid. Linjegravsområden fanns förr på de flesta av våra kyrkogårdar men har på många platser tagits bort helt eller delvis. Det är önskvärt att delar av detta område bevaras. Linjegravvårdarna har i kontrast till gravvårdarna på de köpta gravplatserna ett socialhistoriskt värde som visar på olika samhällsgruppers gravtraditioner. Ett fåtal köpta gravplatser har kvar grusbeläggning och olika former av omgärdningar som stenram, smidesstaket och pollare med kätting. De visar på gravplatsutsmyckningar som tidigare varit vanliga på våra kyrkogårdar och är viktiga ledtrådar till kyrkogårdens utvecklingshistoria. Gravvårdar av glas eller gjutjärn, smidesstaket samt gravvårdar från mitten av 1800-talet ska införas på församlingens inventarieförteckning och i de fall gravrätten upphört vårdas av församlingen. Kvarter F, G, H, I, K och L De sex kvarteren tillkom vid utvidgningen av kyrkgården på 1940-talet. Det krävdes ett omfattande arbete för att skapa de terrasser där gravplatserna är utlagda. Få kyrkogårdar i länet har den här utformningen. I fyra av kvarteren är gravvårdarna placerade i långa, ryggställda rader med tujahäck emellan. Denna utformning bör man följa i det fortsatta bruket av området. Kvarter konvaljen, blåsippan, vitsippan, prästkragen, blåklockan och violen Kvarteren tillkom vid utvidgningen av kyrkogården 1965. Inom området ryms moderna företeelser som urnlund och minneslund. I det fortsatta bruket av området bör man följa den plan som finns för kvarterens utformning KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Hälleberga kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbetet i stort. De enstaka gravvårdarna och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Hälleberga kyrkogård förekommer titlar såsom exempelvis bruksförvaltare, rättare, hemmansägaren, hyttmästare, glasblåsare, gravör, smedmästare och folkskollärare vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Den dödes hemort är angiven på majoriteten av gravvårdarna. Hälleberga kyrkogård har troligen sina rötter i medeltiden. Den äldsta kyrkogården ska ha legat sydost om dagens kyrka. Kyrkogården har utvidgats vid tre tillfällen, år 1900, på 1940- talet och 1965. Kyrkogården präglas idag av tydliga klassicistiska stildrag med gångar markerade av alléer av knuthamlade almar och köpegravplatser i ram kring linjegravsområdena. Dessa stildrag tillkom vid en omläggning av kyrkogården på 1930-talet. Kyrkans placering på en höjd har gett förutsättningar för ovanliga lösningar när det gäller kyrkogårdens utvidgning. På 1940-talet byggdes terrasser norr och öster om kyrkan som iordningställdes för långsmala gravkvarter. På den senast tillkomna delen av kyrkogården har moderna företeelser som urnlund och minneslund anlagts. På Hälleberga kyrkogård finns flera spår som berättar om äldre tiders gravskick t.ex. linjegravsområdet som går att följa kronologiskt från 1923 till mitten av 1980-talet och de grusbelagda och omgärdade köpta gravplatserna. Båda företeelserna berättar om äldre begravningstraditioner och om de sociala skillnader som fanns i socknen. I det fortsatta bruket av kyrkogården bör dessa båda företeelse uppmärksammas. Tillsammans med titlarna berättar gravvårdar av glas och gjutjärn om yrken och hantverksskicklighet som varit betydelsefulla i socknen. Gravvårdar av glas eller gjutjärn ska tillsammans med gjutjärnsstaket, smidesstaket och gravvårdar från mitten av 1800-talet, eller äldre, införas på församlingen inventarieförteckning och, i de fall gravrätten upphört, vårdas av församlingen. Viktiga för kyrkogårdens karaktär är också trädkransen, staketen av gjutjärn och smide, samt terrasserna med murgröna och trapporna som binder samman kyrkogårdens olika delar. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. • Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om Hällebergas historia. • Kyrkan, kyrkogården, kyrkstallarna, skolbyggnaden och hembygdsgården utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar om platsens betydelse som kyrkligt och administrativt centrum i bygden. |
