Stäng fönster Malmö kn, SJÖMANSGÅRDEN 1 SJÖMANSKYRKAN
Anläggning - Värdering
| S:t Nicolai kapell, SJÖMANSKYRKAN | |
| 9/18/17 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Kyrkans hus/Sjömansgården/S:t Nicolai kapell Kyrkans hus har från att ha legat på en undanskymd plats hamnat mitt i ett mycket centralt och aktivt läge. Kyrkans hus intill kanalen på Universitetsholmen ligger mellan innerstadens äldre småskaliga bebyggelse och hamnens storskaliga hus. Kyrkans hus är omgiven av tre nybyggda spektakulära byggnadskomplex från 2015. Kyrkans låga tegellängor kontrasterar mot de 25 våningar höga Malmö live som dock trappas ner till lägre höjd intill kyrkans hus och är uppdelad i flera byggnadskroppar som vrids i olika riktningar. Kyrkans hus utgör ett mycket välgörande historiskt inpass tillsammans med de omgivande nybyggnaderna. Västra Stationen i närheten och Kyrkans hus gör Malmös historia med järnväg och fiske synligt. Anläggningen är positivt omslutande med tegelbyggnader på tre sidor och en låg mur i söder som bildar en skyddad inre kullerstenslagd gård. Den öppnar sig mot solen i söder och det livligt trafikerade gångstråket längs kanalen. Den överbyggda entrén, stigluckan, i södermuren markerar tydligt övergången från det allmänna gångstråket till kyrkans gård som är en intim enhet. Kyrkans hus, som startade som Sjömansgården, utgick från två befintliga tegellängor som båda hade anknytning till havet och hamnen. Klas Anshelm ritade ombyggnaden av längorna och nybyggnaden av kapellet 1969 som band samman längorna. Han utgick från arkitekturen i längorna samtidigt som kapellet uppvisar många Anshelmska typiska detaljer som också kan sägas vara typiskt skånsk/danska som den skarpskurna volymen med pannor i bruk utan takutsprång och plåtar. Anshelm tog också upp de spröjsade fönstren på längorna i den nya glasgången. Trots att det är många år mellan de tre byggnadernas tillblivelse är de mycket väl sammanfogade till en harmonisk helhet. Östra längan med sitt varierade handslagna tegel och med trappstegsgaveln med tegelblinderingar är mycket vacker i formspråk som tydligt kan associeras till Brunius. Persiennerna i ljusröda plåtkasetter ovanför alla fönster i väster skämmer dock fasaden. Kyrkorummet karaktäriseras av de vackra slammade tegelväggarna, den synliga kraftfulla takkonstruktionen, en raffinerad enkelhet och en omsorg om detaljer. Det är ett rum där byggnadsmaterialen direkt exponeras. Rummet känns andligt. Det är omslutande och inåtvänt med takljus i bakkant och högtsittande fönster. Det dolda fönstret i söderväggen belyser altarväggen. Kapellet är litet och intimt och närheten till altaret förstärks av att rummet är vänt så att ingång och altare är nära. Det enkla altaret och ambon av ek är ritade av Anshelm. Golv och dörrar är av furu. Den dominerande höga gobelängen med tryck av sjöfartsmärken och kors på altarväggen kontrasterar fint mot väggarna och tar upp den röda färgen som skymtar i de slammade tegelväggarna. Rummets enkelhet och omsorg gör det känsligt för tillägg. Man bör vara återhållsam och inte övermöblera med fler inventarier i rummet. Längorna med kontorsrum och samlingsrum är genomgående av god kvalitet där den äldre karaktären delvis plockats fram med synliga balkar på ovanvåningen. Receptionen har en vacker murad tegeltrappa med en öppen spis under. Kontorsrummen är ljusa med spröjsade vita trä/glaspartier mot korridorerna som tar upp motiven från fönstren och de förbindande glasgångarna. De två återskapade fartygsrummen påminner om att detta varit en sjömanskyrka. |
