Stäng fönster Malmö kn, KANTORN 1 SANKT MIKAELS KYRKA
Anläggning - Värdering
| Sankt Mikaels kyrka, SANKT MIKAELS KYRKA | |
| 10/3/17 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för S:t Mikaels kyrkoanläggning i Malmö. Kyrkan ligger mitt i centrum i ett område uppbyggt under 1970-talet som innehåller rekordårens typiska centrumanläggning med service, kyrka och skola. Det väl omarbetade torget i två nivåer med bokhäckar och tegel framför kyrkan är betydelsefullt i samspel med kyrkan. Kyrkans relativt låga höjder och varierade formspråk kontrasterar positivt mot de bakomliggande rätvinkliga höghusen. Kyrkoanläggningen är invigd 1978 och innehåller tidstypiskt både kyrka och församlingslokaler. Kyrkan skulle vara en vardagskyrka öppen alla dagar och inte bara på söndagar. Kyrkan blir extra relevant genom sin centrala placering. Kyrkan är byggd av Helsingborgstegel både ute och inne, arkitekternas favoritmaterial för kyrkor, en tradition som började med Lewerentz och Celsing redan på 1950-talet. Kyrkans fasader är slutna utan dekorationer med teglet ända ner i mark. Teglet är levande varierat i färg och struktur. Flera månghörniga kubliknade former är grupperade med olika höjder och platta tak. Klocktornet skiljer ut sig som ”påsatt” på fasaden. Modernismen bryter med den traditionella kyrkoplanen med långhus och torn. Kyrkorummet höjer sig över de lägre församlingsbyggnaderna. Kyrkan utstrålar inåtvändhet medan församlingsbyggnaderna vänder sig utåt med mycket fönster. Tidstypiskt har kyrkorummet sparsam ljusföring. Ljusslitsarna är tregrupperade, kanske med anspelning på treenigheten. Materialen är tegel och aluminium. Anläggningen är relativt oförändrad sedan uppförandet 1978 förutom byte av dörroch fönsterpartier, flera utanpåliggande elinstallationer och omfogning av vissa murpartier med annan färg på bruket. Byggnaden saknar den sinnlighet och konsekvens som S:t Petri kyrka i Klippan och Helgeands kyrka i Lund har. Vapenhuset är ersatt av ett kyrktorg för gemenskap och information och sammanbinder kyrkan med övriga församlingslokaler. Gatstenen ute fortsätter på ett fint sätt in på kyrktorget som därmed får både ute och innekänsla. Kyrkorummet med tegelväggar och högt i tak ger en sakral stämning. Ljuset kommer in från taklanterniner över altaret i kor och kapell och höga, smala ljusslitsar i muren i rummets bakkant. Ljusslitsarna utan karmar upplevs som ”hål i mur”. De vackra tegelväggarna har dekorativa mönster av utstickande koppstenar. Rummet är månghörnigt, men i huvudsak en kvadrat med ett hörn avskuret. Bänkarna är placerade radiellt mot altaret, rummet är brett i förhållande till längden. Möbleringen betonar circumstantesprincipen som förstärker gemenskapen. Altaret är fristående så att prästen kan stå vänd mot församlingen. Bakom altaret är murväggens förband lugnare och fogarna är täckta med bladguld och belyst från ovanljus vilket förstärker altarplatsens betydelse. Ny liturgi betonas med rummets form där stolarna är placerade radiellt och att kör och orgel är placerade i närheten av altaret och att det är fristående. Rummet är inåtvänt med fokus mot altaret och golvet sluttar svagt mot altaret. Omvärden avskärmas med stora tegelytor som skapar en fredad zon mot livet utanför. Väggarnas gedigna tegel motsvaras inte av materialet på golv och i tak. Kyrkorummet innehåller fyra olika golvmaterial vilket bidrar till ett delvis rörigt intryck. I taket sitter gips med infälld belysning. Kyrkorummets inredning är ritad av kyrkans arkitekt och konstnär Edvin Öhrsröm som har bidragit med altartavla och dopfunt som är unikt utformade för kyrkan. Inredningens genomgående material är furu, eloxerad aluminium och glas. Altartavlans glasrelief har när den är tänd ett lysande djup och gnistrande röda detaljer vilka antagligen blir större när den inre belysningen helt fungerar. Det runda altaret med hög träsarg på altarskivan ger altaret intryck av tyngd. Församlingslokalerna har delvis tegelväggar och golv av gatsten i entréer och gångar vilket är viktigt att bevara. Samlingsutrymmena är ljusa med stora fönsterpartier. |
