Stäng fönster Skinnskatteberg kn, PRÄSTGÅRDEN 1:41 M.FL. SKINNSKATTEBERGS HERRGÅRD
Anläggning - Värdering
| SKINNSKATTEBERGS HERRGÅRD | |
| 3/24/22 |
| Motivering |
|---|
|
Herrgården hör till Bergslagens mer påkostade bruksherrgårdar från 1700-talet med hög kvalitet på arkitektur och inredning. Arkitekturen illustrerar ett intressant brytningsskede mellan rokoko och nyklassicism. Herrgårdens omvandling till skogsmästarskola kring 1900-talets mitt avspeglar tidens strävanden mot en ändamålsenlig högre skoglig utbildning, utgående från en större bruksherrgård som i skala och gestaltning både respekterades och utvecklades enligt tidens behov och restaureringsideal. Fram till sekelskiftet 1900 var järnframställning huvudnäringen i Skinnskatteberg. Herrgården är en exponent för denna historia som har flerhundraåriga anor i bygden. Det statliga ägandet inleddes på 1930-talet med Domänverkets övertagande av ortens sågindustri. Bildandet av Skogsmästarskolan under det andra världskriget innebar att herrgårdsanläggningen konverterades till en fullt fungerande högskola. Tiden som statlig skogshögskola från 1945 fram till idag är synlig på flera sätt och ger kulturmiljön flera, avläsbara tidslager. Omvandlingen till skola innebar både respekt för kulturhistoriska värden och en utveckling av miljön, allt från restaureringsinsatser till nytillskott. Herrgårdens kulturhistoriska värden har i hög grad fått leva vidare, vilket visar på en medvetenhet om dess värden samtidigt som kompletteringar representerar efterkrigstida stilideal och bevarandeprinciper. 1700-talets herrgårdsmiljö utgör ramarna för anläggningens utseende, med delar som har förenklats och anpassats för rådande behov. Tiden som statlig högskola utmärks också av att området är tillgängligt för den breda allmänheten. Den offentliga prägeln uttrycks tydligt av områdets öppna karaktär med en utpräglad ”hus-i-park-karaktär” som också sammanföll med modernismens planeringsideal. Skogsmästarskolan är en representant för statens utbildningssatsningar under 1900-talet. Miljön ger en bild av hur en bruksherrgård kunde omvandlas till en högre statlig skolinrättning. Valet av plats var högst medvetet, till ett samhälle som hade anknytning till skogliga näringar sedan bergsbrukets dagar och som hade utvecklats till en modern träindustriort. Ett samhällshistoriskt värde kan utläsas såväl ur ett nationellt perspektiv som ur ett lokalt perspektiv. Bebyggelsen från brukshistorien är en exponent för det sena 1700-talets herrgårdsarkitektur. Huvudbyggnaden fick sin slutliga gestaltning av Erik Palmstedt som var en av tidens mest framstående arkitekter. Drag från ett äldre förslag går att spåra, varmed herrgården illustrerar en ur arkitekturhistorisk synvinkel intressant brygga mellan stilarna rokoko och nyklassicism. Bevarad inredning från 1700-talet uppnår en hög konstnärlig och hantverksmässig nivå, där Palmstedts salsinredning från omkring 1790 är särskilt utmärkande. Ambitionerna visar hur snabbt internationellt orienterade stilimpulser kunde nå ett mellansvenskt järnbruk. Källa: Beslut om skyddsbestämmelser, Riksantikvarieämbetet, 2022-03-24, dnr RAÄ-2020-1139 |
