Stäng fönster Falun kn, RANKHYTTAN 7:1 RANKHYTTANS KUNGSLADA
Anläggning - Värdering
| RANKHYTTANS KUNGSLADA | |
| 12/2/19 |
| Motivering |
|---|
|
Vintern 1520-21 var Gustav Eriksson Vasa i Dalarna för att värva anhängare inför resningen mot den danske kungen Kristian II. Hans resa har avsatt en mängd minnen och myter, muntliga traditioner som senare nedtecknats och bearbetats av flera författare. Var gränsen går mellan verklighet och saga är långt ifrån utrett. Gustav Vasa var den som till sist lyckades samla makten och häva den danska överhögheten även om unionen formellt upphörde först år 1570. Mytbildningen kring Gustav Vasa har varit stor och han framstod länge som en av de mest uppskattade personligheterna i den svenska historieskrivningen. Hans äventyr i Dalarna, där han inhämtade allmogens stöd för sina maktanspråk tillhör de historiska skeden som livligast beskrivits i både historielitteratur och populära skrifter. Först under de senaste decennierna har bilden av Vasaätten ifrågasatts genom en mer mångfacetterad belysning. De två bevarade trösklogarna i Isala by och vid Rankhyttans gård blev redan på 1660-talet skyddade som byggnadsminnen just för sin anknytning till Gustav Vasa. Kungsladan i Rankhyttan är inte ett uthus bland andra utan en byggnad som varit ett rikets monument i över 400 år. Hur byggnaden tidigare har tagits om hand kan därför följas genom äldre avbildningar, arkivuppgifter och på senare tid även genom fotografier. Rankhyttans tröskloge är den största bevarade medeltida trösklogen i Sverige, och skulle vid närmare undersökning säkert kunna ge många upplysningar om hur jordbruk och skörd gick till vid en medeltida bergsmansgård. Rankhyttans tröskloge är också märklig genom den höga kvaliteten på timmermansarbetet. I de flesta detaljer är den timrad på samma sätt som Ornäsloftet. Tillsammans visar dessa byggnader på att den högtstående kyrkliga byggnadskonsten under 1400-talets slut i dessa trakter även har sin motsvarighet i den profana träbebyggelsen. |
