Stäng fönster Svenljunga kn, SEXDREGA 1:49 SEXDREGA KYRKA
Anläggning - Värdering
| SEXDREGA KYRKA | |
| 2005-05-19 |
| Motivering |
|---|
|
SEXDREGA KYRKA ligger ca tio km norr om Svenljunga, strax väster om Ätrans lopp i en skogig trakt med inslag av mossar och sjöar. Kyrkan med tillhörande byggnader och kyrkogårdsanläggning är belägen i samhällets södra kant. Rakt norr om kyrkan ligger den gamla prästgården som sedan 1992 utgör församlingshem och pastorsexpedition. I söder och väster ansluter skolbyggnader från olika tider samt bostadsbebyggelse, medan anläggningens östra sida gränsar till ett stycke öppen, odlad mark samt länsvägen. Kyrkan är belägen på den nordvästra delen av den i princip kvadratiska kyrkogården. Anläggningen består av en äldre del som hägnas av en stenmur med trädkrans och en del i öster som troligen anlagts under 1990-talet. De äldsta delarna av kyrkogården karaktäriseras av strikt symmetri på tidigt 1800-talsvis med grusade huvudgångar, raka trädrader och regelbundna kvarter, medan den yngre, östra delen, fått en parkliknande karaktär med asymmetriskt placerade häckar och träd. Eftersom grusgångarna liksom de grusade gravramarna är få på hela kyrkogården präglas den av de gröna gräsytorna. Till anläggningen hör två förrådsbyggnader, där den ena uppförts i sen tid och den andra, med bevarade dörrar, panel och fönster troligen uppförts kring sekelskiftet 1900 eller tidigare. Sexdrega kyrka uppfördes 1810-11 och ersatte då en äldre kyrka på samma plats. Kyrkan är vitputsad och har torn i väster och en absidformad sakristieutbyggnad öster om koret. Kyrkan utgör med sin sedan byggnadstiden föga förändrade exteriör en mycket god representant för 1800-talets tidiga, nyklassicistiska sockenkyrkor. Planformen är inte ändrad sedan byggnadstiden och fönster- och dörrsnickerier är sannolikt av hög ålder. Exteriören är något tyngre och de många fönstren något smalare än hos de nyklassicistiska sockenkyrkor som kom att uppföras kring 1800-talets mitt. Tornets nästan fönsterlösa och odekorerade fasader bidrar till denna lite slutna skepnad. Invändigt gör det höga, vitmålade valvet att kyrkorummet känns ljust och luftigt. Den väl tilltagna läktaren verkar emellertid krympa rummet på längden. Interiören präglas huvudsakligen dels av 1951 års renovering och dels av den äldre inredningen som tagits tillvara från den föregående kyrkan, bestående av medeltida dopfunt, altaruppsats och predikstol från 1600-talet samt läktarbröstningens målerier som sannolikt utfördes av Detleff Ross under mitten av 1700-talet. Läktaren och orgeln flyttades från en placering i öst över altaret till västra delen av kyrkorummet år 1892. I samband med 1951 års renovering ändrades bänkinredningen, nya tonade antikglas sattes in i fönstren och altartavlan ersattes med den bevarade altaruppsatsen från den gamla kyrkan. Den västra delen av kyrkorummet omgestaltades på 1970-talet då bänkar borttogs och läktarunderbyggnader tillkom. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Murar, trädkrans, trädrader och grusade gångar på kyrkogården. - Den äldre av de två förrådsbyggnaderna. - Exteriören utgör en mycket välbevarad, god representant för de tidiga nyklassicistiska sockenkyrkorna. - Dopfunten från 1100-talet minner om lång historisk kontinuitet. - Altaruppsatsen, predikstolen, läktarbröstet och orgelfasaden. |
