Stäng fönster Falkenberg kn, ASKOME 2:13 ASKOME KYRKA
Anläggning - Värdering
| ASKOME KYRKA | |
| 11/9/06 |
| Motivering |
|---|
|
ASKOME KYRKA är centralt belägen på medeltida kyrkplats i det öppna odlingslandskapet nordost om Falkenberg. På samma kyrkplats fanns tidigare en träkyrka från 1500-talets mitt, som då i sin tur ersatte en medeltida kyrka. Nordväst om kyrkan ligger församlingshemmet från senare tid. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur som kantas av en trädkrans och genombryts av ingångar med smidesgrindar. Den gräsbevuxna kyrkogården genomkorsas av grusade gångar. Bland gravvårdarna märks en större gravhäll i väster från 1690. Den nuvarande kyrkan uppfördes på initiativ av kyrkoherden Johan Christoffer Kjerrulf, vars initialer pryder sydfasaden invid ett inmurat solur. Kyrkan byggdes 1779-80 av murmästare Johan Friedrich Röhr från Falkenberg, efter ritningar av honom bearbetade av Överintendentsämbetet. Den vitputsade stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti åt öster samt stentorn i väster från 1804. Kyrkobyggnaden täcks av ett plåttäckt brutet sadeltak, valmat över koret, och tornet kröns av en karnissvängd huv med lanternin. Exteriören är relativt välbevarad sedan byggnadstiden och kyrkan är en av få gustavianska kyrkor i Halland. Det vitputsade salformade kyrkorummet präglas av byggnadstiden samt av äldre inventarier i barock. Predikstolen härrör från 1600-talets början och inköptes i Halmstad, troligen vid försäljning av slottskyrkans inventarier, och insattes i kyrkan 1780. Altaruppsatsen är tillverkad i Danmark, troligen på 1620-talet. Den är sannolikt överflyttad från den nuvarande kyrkans föregångare och återinsattes i kyrkorummet efter renovering 1963, då också dopfuntsbaldakinen från 1600-talet uppsattes. Långhusets trätunnvalv försågs 1789 med en karaktärsskapande takmålning av kyrkomålaren Johan Christoffer Weisstern från Göteborg. Läktarbröstningens dekorativa bemålning, föreställande de fåvitska jungfrurna flankerande Kristus i mitten, är också av hans hand. Det invändiga måleriet framtogs 1921 efter att ha varit övermålat. Samma år tillkom den nuvarande öppna bänkinredningen med färgsättning från 1981. Dopfunten i trä och psalmnummertavlan (1758) är 1700-talsarbeten. Orgelfasaden härrör troligen från en Söderlingorgel som installerades 1848. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, trädrader, smidesgrindar, grusade gångar och äldre gravvårdar. - Den gustavianska exteriören. - Innertakets och läktarbröstningens bemålning från 1789. - Inredning och inventarier från 1600- och 1700-talen. - Orgelfasaden och altartavlan. |
