Stäng fönster Halmstad kn, KVIBILLE 26:1 KVIBILLE KYRKA
Anläggning - Värdering
| KVIBILLE KYRKA | |
| 10/5/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kvibille medeltida stenkyrka ligger centralt i en samlad bymiljö i Kvibille norr om Halmstad. I kyrkbyn finns bevarad äldre bebyggelse, bl a ett f d tingshus uppfört 1734 och en gästgivaregård med anor från 1600-talet. Invid kyrkan finns församlingshem och skola. Bymiljön omges av ett öppet, svagt kuperat odlingslandskap på gränsen mot skogsbygden, med ett antal bronsåldershögar ett stycke västerut. Kyrkan omges av en kyrkogård som sedan utvidgningar under 1880-talet respektive 1952 breder ut sig mot söder. Kyrkogården inramas mot norr, väster och öster av en stenmur och i söder av planterade granar och buskar. Trädrader löper runt hela kyrkogården. I muren mot sydväst finns en vitputsad stiglucka. Strax intill ligger även ett bårhus som delvis är inbyggt i muren. Fram till kyrkan leder en gatstensbelagd gång medan gångarna runt kyrkan och i de gräsbevuxna gravkvarteren är grusade. I den nordöstra delen finns en avgränsad plats avsedd för familjen Kuylenstierna med rikt ornerade gravvårdar. Kyrkan uppfördes i romansk stil av sten vid slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Den medeltida kyrkan är till större delen bevarad i den nuvarande byggnaden, med de äldsta delarna i långhus och kor. Korets ursprungliga avslutning är oklar då ett gravkor avsett för rådmannen Roluf Hansen och hans familj 1673 tillfogats på östgaveln. Gravkoret har senare inkorporerats i koret som därigenom blivit tämligen långsträckt. Det i väggen fastmurade epitafiet av sandsten är av konstnärligt och personhistoriskt intresse. I korets södra fasad finns spår av medeltida muröppningar samt en inmurad runsten. Dagens kyrka består av ett rektangulärt långhus, smalare kor med halvrund avslutning mot öster, vidbyggd sakristia i norr (1928) samt torn i väster. Det nuvarande stentornet uppfördes 1831 efter ritningar av arkitekt Johan Christian Serén och ersatte då ett äldre torn med träöverbyggnad. Nu avlägsnades även två äldre vapenhus, ett beläget i sydväst och ett i norr. Exteriören präglas idag främst av 1800-talets förändringar. Byggnaden är utvändigt vitputsad med sparsamt dekorerade fasader och stickbågeformade fönsteröppningar, tillkomna 1867. Yttertaken är klädda med skiffer. Tornet har en för empiren typisk utformning med flack huv och sluten lanternin. Kyrkan är även invändigt vitputsad med inredning i blått, rött och guld. Kyrkorummet innehåller äldre inventarier, bl a ett triumfkrucifix från 1200-talets första hälft samt altaruppsats (1699) av Söfren Kierulf och predikstol från 1600-talet, båda i renässansstil. Läktaren i väster tillkom 1803. Långhuset täcks av ett spegelvalv som 1771 dekorerades med målningar av målarmästare Johan Blomberg. Inredningen präglas i sin helhet av 1700-talets stildrag. 1928 framtogs den äldre färgsättningen på snickerierna och ny bänkinredning insattes. 1949-53 framtogs takmålningarna i långhustaket och kompletterade måleri utfördes i kortaket. Därefter insattes den nuvarande dopfunten (1954) utförd i sten av skulptören Eric Nilsson i Harplinge. Orgelfasaden härrör från 1803. Kyrkans storklocka är gjuten i Helsingör 1641. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, trädrader och stiglucka. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Interiörens huvudsakliga prägel av 1600- och 1700-tal. - Takmålningarna från 1771. - De äldre inventarierna; ett triumfkrucifix (1200-talets första hälft), altaruppsats (1669) och predikstol (första hälften av 1600-talet) samt korbänken (1700-talets mitt). - Runstenen i korfasaden. |
