Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Skara kn, TULLPORTAGÄRDET 2:1 SKARA GRAVKAPELL

 Anläggning - Värdering

SKARA GRAVKAPELL
9/19/05
Motivering
KYRKOMILJÖN - Skara gamla begravningsplats med tillhörande gravkapell ligger i centrala Skara och gränsar till bland annat en skola från 1970-talet, en bensinstation, en silo och en botanisk park med stark anknytning till Skara katedralskola.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Begravningsplatsen togs i bruk 1825, då begravningar upphörde vid domkyrkan. Området avgränsas mot väster av en jämn, kallmurad stenmur, mot norr av stenkoner med kedja mellan, mot öster av en hög häck av barrbuskar och mot söder av en jämn mur av kalkstenskvadrar. Innanför större delen av inhägnaden finns dessutom en trädrad. Huvudingång i norr utgörs av en dubbel smidesgrind från 1700 - 1800-talet och placerad mellan granitstolpar. Mot sydöst finns en smidesgrind av sent datum. Begravningsplatsen har en viss kvartersindelning genom symmetriskt lagda grusgångar, asfalterade gångar och häckar. De många 1800-talsgravarna har starkt varierande utformning, till exempel obeliskform. I norr har uppförts en tumba över makarna Ehrenborg. I begravningsplatsens södra del finns en del nyare gravkvarter. Ett antal planterade lövträd på begravningsplatsen är starkt karaktärsskapande.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Skara gravkapell, troligen uppfört 1894 efter A Johanssons ritningar, har en sedan byggnadstiden bevarad, grekisk korsform med ingång i norr, kor i söder och korsarmar i öster och väster. Det enkla kapellet kännetecknas av sina slätputsade och vitmålade fasader och spetsbågiga fönster. Exteriören präglas till stor del även av förändringar vid Adolf Niklassons renovering 1943, då bland annat de tidigare trappstegsformade gavelröstena gjordes spetsvinklade, takplåten utbyttes mot skiffer, utskjutande tegellister avlägsnades och porten utbyttes.
Även interiören präglas betydligt av Adolf Niklassons renovering och av senare förändringar. Ett välvt innertak från 1942 har målad dekor, komponerad av Olle Hellström. Bänkinredningen utbyttes samma år mot stolar, och nytt och mindre altare, ny katafalk och förändrad placering av orgeln var andra nyheter.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning
-Kyrkans sedan byggnadstiden bevarade plan och utsträckning
-Exteriörens prägel av förändringarna 1943.
-Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag
-Interiörens huvudsakliga prägel av 1940-tal.
- Belysningsrampen från 1943
-Kyrkogårdens stenmur, häckar, smidesgrindar, grusgågar, träd och äldre gravvårdar.