Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ystad kn, BORRIE 17:1 BORRIE KYRKA

 Anläggning - Värdering

borrie kyrka, BORRIE KYRKA
10/10/20
Motivering
Kyrkan och kyrkogården med sitt höga läge i det öppna odlingslandskapet utgör tillsammans med den efter skiftena kvarliggande och angränsande Borrie gård en kulturhistorisk intressant miljö, som fortfarande kan berätta om kyrkans centrala roll i byn och kopplingen till gården. Kyrkogårdens stenmur, grusade gångar och gravplatser med stenramar eller buxbomsomgärdning är betydelsefulla karaktärsdrag.

Borrie kyrka ger en god bild av hur de små romanska kyrkobyggnaderna med långhus med syd- och nordportal, kor och absid kan ha sett ut under tidig medeltid. Murarnas avancerade kvaderteknik med lokalt hämtad sten, som Komstadkalksten och Köpingesandsten, samt korets rundbågefris utgör viktiga kunskapskällor om medeltida byggnadsteknik. Även interiörens välbevarade utformning förmedlar bilden av medeltidens mörka kyrkorum med endast ljusinsläpp i söder. Interiören med bevarad triumfbåge, sidoaltare och upphöjt kor – symboliserar övergången från det jordiska långhuset till det himmelska koret. Den välhuggna tribunbågen och triumfbågen och de flankerade sidoaltarna med skulpterade djurornament har stora konst- och byggnadshistoriska värden och är intressanta dokument som kan berätta mer om kyrkans tidiga liturgi och byggnadshistoria.

Borrie kyrka är också ett representativt exempel på hur de små medeltida kyrkorna förföll i slutet av 1800-talet och de då aktuella diskussionerna om behovet av att uppföra nya större kyrkobyggnader för den ökande befolkningen. Återuppbyggandet 1927–1929 är intressant ur ett restaureringshistoriskt perspektiv och visar på olika tiders och arkitekters ideologier.

Kyrkans äldre föremål som dopfunten, triumfkrucifixet och altaruppsatsen är betydelsefulla inventarier och visar på en historisk kontinuitet med kyrkobyggnaden före ödeläggelsen.