Stäng fönster Mark kn, FRITSLA 3:59 FRITSLA KYRKA
Anläggning - Värdering
| FRITSLA KYRKA | |
| 12/16/05 |
| Motivering |
|---|
|
FRITSLA KYRKA är belägen i samhällets nordöstra del. Den gamla kyrkogården inhägnas av en mossbevuxen kallmurad stenmur med smidesgrindar och kantas av en äldre trädkrans. På kyrkogårdens västra del finns en stor samling gravar över förläggare verksamma i Fritsla. Tillsammans med de närbelägna förläggargårdarna avspeglar de textilindustrins betydelse för Sjuhäradsbygden. Kyrkan uppfördes i sten i nyklassicistisk stil 1849 och ersatte då en äldre träkyrka från 1612, belägen på en kyrkplats med medeltida ursprung, ca 400 m nordväst om den nuvarande kyrkan. För bygget svarade byggmästare Per Petterson från den kända byggmästarsläkten i Sandhult. Kyrkan är välbevarad såväl exteriört som interiört och typisk för nyklassicismen under 1800-talets första hälft. Exteriören är näst intill oförändrad. Invändigt har kyrkan en tydlig nyklassicistisk prägel med en väl sammanhållen ljus färgsättning, medvetet bevarad vid 1900-talets renoveringar. Den fasta inredningen är tidstypiskt vitmålad med förgyllda detaljer. Predikstolen och altaruppsatsen är samtida med kyrkan och utförda av den kände bildhuggaren från Mjöbäck, Johannes Andersson. Altarkorset avlägsnades 1930 från sin ursprungliga plats i mitten av altaruppsatsen och ersattes av en altarmålning av konstnären Albert Eldh. Konstnären Joël Mila dekorerade 1949 altaruppsatsen med symboliska målningar. Från den gamla kyrkan finns ett bevarat bemålat läktarbröst, föreställande Kristus och apostlarna, utfört av Sven Wernberg i mitten av 1730-talet. Den fasta inredningen från tillkomsttiden är i stort sett intakt, med undantag för bänkinredningen som ombyggts under 1900-talet. Det färgade blyinfattade glaset i kyrkans samtliga fönster tillkom 1912. Kyrkans medeltida dopfunt återinsattes 1938 i kyrkorummet och minner om kyrkplatsens historiska kontinuitet. Vid en renovering 1949 av arkitekten Sigfrid Ericson, verksam i Göteborg men bördig från Fritsla socken, fick sakristian sitt nuvarande utseende med en träinredning som är typisk för arkitekten. Läktarunderbyggnader tillkom 1973. Kyrkorummet präglas trots 1900-talets förändringar av tillkomsttidens nyklassicistiska karaktär. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, träd och förläggargravar. - Exteriörens sedan byggnadstidens föga förändrade karaktär. - Läktarbröstningen från gamla kyrkan med målningar från 1730-talet. - Den välbevarade fasta inredningen från tillkomsttiden; predikstolen, altaruppsatsen, altaret, altarkorset, altarringen, psalmnummertavlorna, läktaren och orgelfasaden. - Albert Eldhs altarmålning. - Sigfrid Ericsons sakristieinredning. - Den medeltida dopfunten. |
