Stäng fönster Lomma kn, FJELIE 56:1 FJELIE KYRKA
Anläggning - Värdering
| FJELIE KYRKA | |
| 9/30/13 |
| Motivering |
|---|
|
Fjelie kyrka speglar bilden av den traditionella skånska vitputsade kyrkan med långhus, kor, absid och torn. Medeltiden kan bl.a. avläsas i det välhuggna murverket och stenarbetena. Interiören bevarar, trots att flera ombyggnader gjorts under olika tider, en tydlig prägel av medeltidens kyrkorum. Av särskild betydelse är altaret, läktarvåningen (emporvåningen), kalkmålningarna och dopfunten. Reformationen och 1500-1600-talens kyrkoinredning kan utläsas i fast inredning som predikstolen med baldakintak och delar av altaruppsatsen medan 1700-talet avspeglas i bänkarnas målningsdekor och skåpsinredning. 1900-talets restaurering med inriktning på att återskapa kyrkans äldre historia syns i det av domkyrkoarkitekt Graebe gestaltade kyrkorummet. Kyrkans murverk, äldre putslager, takstol, äldre mur- och fönsteröppningar är medeltida spår och bärare av viktig, historisk information. Ljudöppningarnas bearbetade stendetaljer och de små muröppningarna i tornet närmast under takfrisen tillhör kyrkans tidiga utsmyckning och bevarar en ålderdomlig prägel. Takets blyplåtstäckning har en lång kontinuitet. Det finns skriftliga belägg som berättar att kyrkan hade blytak under 1600-talet. Det är ett för stiftets kyrkor i äldre tid vanligt takmaterial och är en tradition som är angelägen att behålla. Dopfunten, daterad till 1100-talets andra hälft, ett särskilt värde då den är kyrkans äldsta föremål och har brukats av sockenborna alltsedan tidig medeltid. Till detta kommer dopfuntens speciella intresse som högkvalitativt exempel på stenhuggarkonst och medeltidens kyrkliga bildvärld. Tornets emporvåning är en av de knappt tjugo som finns bevarade i Skåne. Även om det under senare tider gjorts ombyggnader vittnar den om kyrkans betydelse som stormannakyrka från tidig medeltid. Altaret tillhör kyrkans ursprungliga delar och vittnar om en kontinuitet allt sedan 1100-talet. Altarets nisch med bevarade bemålade infodring i trä och järnluckan kräver särskild omsorg. Spåren efter de två sidoaltarna kan föras tillbaka till den medeltida karakteristiska utformningen av långhusens östra del. I stiftet finns flest bevarade romanska kalkmålningar i landet, cirka 50 stycken. Absidmålningarna i Fjelie ingår i denna grupp och har ett karaktäristiskt motiv med en Majestas Domini-framställning. Korets och långhusets kalkmålningar från 1300-tal speglar en utsmyckning av kyrkorummet som blev vanlig i och med att kyrkorna försågs med valv. Altaruppsatsen från 1638, predikstolen med baldakin från 1600-talet, bänkinredningens luckor med målad 1700-talsdekor samt en kyrkvärdsbänk med årtalet 1589 är konstnärligt och hantverksmässigt framträdande delar av kyrkans fasta inredning. De speglar den stora förändring av kyrkorummet som skedde efter reformationen och som präglar många av stiftets kyrkor idag. Det astronomiska uret från 1940-talet, konstruerat av kyrkoherde Emil Ahrent, har sitt värde genom att det är en gåva i samband med 1940-talets restaurering och att den visar på en ovanlig företeelse med tekniskt avancerad ur i kyrkorum med 1400-talsuret i Lunds domkyrka som det främsta. |
