Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Skurup kn, ÖSTRA VEMMENHÖG 45:1 ÖSTRA VEMMENHÖGS KYRKA

 Anläggning - Värdering

östra vemmenhögs kyrka, ÖSTRA VEMMENHÖGS KYRKA
1/24/20
Motivering
Kyrkan och kyrkogården utgör tillsammans med den omkringliggande bebyggelsen, den f d prästgården och byggnaderna med skolanknytning en innehållsrik bebyggelsemiljö som visar på kyrkplatsen som tidigare sockencentrum. Bronsåldershögarna vittnar om att trakten varit bebodd och odlad i årtusenden och runstenen, på sannolikt ursprunglig plats, berättar om vägnätets långa kontinuitet. Sägnen om jungfrun på Dybäck och de stupade riddarna, bidrar starkt till upplevelsen av kyrkomiljön med dess fornlämningar. Kyrkomiljön ingår även i område av riksintresse för kulturmiljövården.

Kyrkogårdens vita mur med naturstentäckning och grindar, bevarade äldre lindar i trädkransens östra del, de rakt dragna grusade gångarna och buxbomsomgärdade gravar samt de äldre ekonomibyggnaderna bidrar till kyrkoanläggningens ålderdomliga karaktär.

Kyrkans äldre byggnadshistoria är inte helt klarlagd, men långhusets och tornets medeltida murar och tornets skråkantade sockel samt den romanska dopfuntscuppan kvarstår från kyrkans tidiga byggnadsperiod på 1100- och 1200-talet och visar på kyrkans långa kontinuitet och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Äldre återanvänt byggnadsmaterial, bland annat medeltida tegel med spår av puts i Herrskapskyrkan och resterna av nordportalen är intressanta byggnadsdokument som kan ge mer information om kyrkans byggnadshistoria. Även ovan valven finns intressanta murpartier från olika byggnadsperioder.

Kyrkans exteriör karaktäriseras i hög grad fortfarande av Per Ulrik Stenhammars renovering från 1860–1861 med spritputsade fasader och listverk, tornspiran, vapenhuset, skiffertak och de rundbågiga fönsteröppningarna med dekorativt utformade gjutjärnsbågar. Interiört bär kyrkan på många olika tids- och stilperioder. Det sena 1300-talets och senare århundrandens kryssvalv och flera generationer med kalk-och schablonmålningar och de målade glasfönstren karaktäriserar i hög grad kyrkorummet. Det tidstypiska schablonmåleriet från 1891, utfört av dekormålaren Svante Thulin utgör ett ovanligt välbevarat exempel på hans måleri. Den välbevarade orgelfasaden bidrar starkt till kyrkan 1800-tals karaktär.

Östra Vemmenhögs kyrka representerar de små medeltida kyrkorna som tidigt ny-, om-, tillbyggdes på initiativ av socknens adliga släkter, i detta fall ägarna till Dybäcks slott som hade patronatsrätt sedan 1300-talet. Samhörigheten med Dybäcks slott är mycket påtaglig genom Herrskapskyrkan med underliggande gravkammaren samt donationer av inventarier och inredning, som t ex predikstolen tillskriven Jacob Kremberg, korets glasmålningar och kyrkklockorna. Tillsammans med kyrkogårdens påkostade och originella gravplats för släkten Wallis på Dybäck visar det på att det äldre systemet med patronatskap påverkade kyrkoanläggningen långt fram i tiden.