Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Örkelljunga kn, ÅSLJUNGA 9:51 ÅSLJUNGA SMÅKYRKA

 Anläggning - Värdering

Åsljunga småkyrka
11/21/16
Motivering
Kulturhistorisk karaktärisering
Mellan 1945 och 2000 byggdes omkring 700 nya kyrkor i Sverige. De flesta av dessa var småkyrkor som uppfördes i nya stadsdelar i de växande städerna. Det fanns ett engagemang från lekmän och präster att i närmiljön bygga vardagskyrkor som också innehöll barn- och ungdomslokaler. Åsljunga är ovanlig genom att en kyrka byggdes 1980 i en liten by, inte i en växande stad. Åsljunga ligger i en aktiv religiös trakt där
det i byn funnits två missionshus och det fanns en önskan att även svenska kyrkan skulle få en egen kyrka.

Åsljunga kyrksal var mellan 1960 och 1980 inrymd i en ombyggd småskola från 1914. En ny kyrksal byggdes till 1980 som ritades av arkitekt Ingvar Eknor i Örkelljunga. Utifrån är det endast klockstapeln som markerar att detta är en kyrka. De olika delarna har ett gemensamt uttryck men kyrksalen markerar sig något genom ett högre tak. Fasaderna är alla av rödmålad panel likt många hus i skogsbygden.

Kyrkorummet är ett rektangulärt rum med öppet upp i nock med synlig takkonstruktion av rundbarkad gran. Hela rummet genomsyras och karaktäriseras av trä då väggar, tak, golv och all inredning är av furu. Kyrksalens disposition är traditionell med bänkar längs en mittgång och altaret står intill väggen. Koret i samma nivå som kyrksalen betonar gemenskapen.
Kyrksalen har inga spår av modernismens kyrkor utan har likheter med fjällkyrkor varifrån arkitekten hämtade sin inspiration. Arkitekten ville från början placera kyrkan högt uppe på klinten men istället byggdes småskolan i byn till. Utformningen visar också på skogens stora betydelse i trakten. Trät ger en varm känsla. Alla ytorna är obehandlade förutom golvet som nyligen fått en tjock lack som gör att golvet mer känns som laminat än trä.

All inredning har en gemensam stil där den kraftiga furun har spår av handens arbete och med detaljer i smide. Träet kontrasterar mot lila textil på bänkar och altarring. Träinredningen och smidet är lokalt tillverkat i byn vilket ger en folklig anknytning. Arkitektens egen vision av byggnaden och inredningen var ”mjukt, äkta, nära, massivt, handhugget och obehandlat”. Kyrkorummet är mycket välbevarat och avspeglar arkitektens vision. Altarvävnaden i fokus är en stiliserad framställning av korset och Åsljungas omgivningar. Vävnaden samspelar väl med träinredningen.

Kyrkorummet har en samstämmig, genomtänkt utformning där arkitekten ritat allt. Småkyrkans interiöra kyrkorum har en ovanlig utformning i Skåne men har likheter med fjällkyrkor. Kyrkans synliga höga takkonstruktion av rundträ skapar mycket karaktär åt rummet och ger rummet en sakral prägel. Det är kyrkorummets interiör som har värde medan övriga lokaler och exteriören är alldagliga.