Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kungsbacka kn, IDALA-KYRKOTORP 1:9 IDALA KYRKA

 Anläggning - Värdering

IDALA KYRKA
9/28/06
Motivering
IDALA KYRKA är högt belägen på medeltida kyrkplats i utkanten av Löftaåns dalgång i norra Halland. Kyrkan utgör tillsammans med ett f d skolhus (numera hembygdsgård), lärarbostad och ekonomibyggnad en äldre sammanhållen kyrkomiljö. Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad skalmur kantad av trädrader av oxel, från 1920-talet och äldre. Muren genombryts av grindar samt en stiglucka (1779) i söder. Den gräsbevuxna kyrkogården genomkorsas av grusbelagda och stensatta gångar. Bland gravvårdarna märks särskilt järnkorsen. Till anläggningen hör en ekonomibyggnad öster om kyrkan.

Den vitputsade murade stenkyrkan har medeltida ursprung och i kyrkans västra del ingår medeltida mursträckningar, troligen från 1200-talet. Långhuset förlängdes åt öster 1772 och då tillkom den nuvarande halvrunda koravslutningen åt öster och denna ombyggnad präglar kyrkan än idag. Tornet i väster tillkom 1828 under ledning av byggmästaren Carl Hörstedt och ger kyrkan en nyklassicistisk prägel med en tidstypisk flack huv med lanternin och ingångsportal med en klassicerande omfattning. Sakristian vidbyggdes 1946-47 på långhusets nordsida efter ritningar av stadsarkitekten Fredrik Wetterqvist i samband med en genomgripande renovering. Under korgolvet finns en gravkammare som troligen funnits redan innan kyrkans utvidgning på 1700-talet.

Den nuvarande interiören fick sin utformning 1772 då väggarna förlängdes åt öster och avslutades med det rundade koret samtidigt som fönsteröppningarna vidgades och taket välvdes. Kyrkorummet präglas helt av den gustavianska tidens ombyggnad till salkyrka och inredning och bemålning från denna tid. Trätunnvalvet smyckades 1795 med målningar av kyrkomålaren Jacob Magnus Hultgren från Varberg som dekorerat flera av Hallands kyrkor i slutet av 1700- och början av 1800-talen. Inredningen tillverkades av bildhuggaren Peter Miller från Göteborg och dekorerades med målningar av Hultgren; altartavla, altarring, predikstol, läktare, psalmnummertavla, bänkinredning inklusive korbänkar.

Renoveringar under 1900-talet har syftat till att förstärka kyrkorummets äldre utseende. Interiörens nuvarande karaktär är i huvudsak ett resultat av Fredrik Wetterqvists renovering på 1940-talet då allt 1700-talsmåleri av Hultgren frilades och kyrkan återfick sin gustavianska prägel. Bänkdörrar med blomsterdekor återinsattes och kompletterades delvis. Även den ovanliga altarringen med gustaviansk bladornamentik återinsattes. Bänkarnas invändiga färgsättning tillkom 1994 och korgolvet lades nytt 1995, ovanpå det ursprungliga schackrutmönstrade från 1795.

Den medeltida dopfunten av sandsten är av västgötsk typ från gränstrakterna mellan Västergötland och Småland. Den dateras till 1200-talets mitt och är den enda av Hallands dopfuntar som importerats från Västergötland. Foten tillkom 1995. Ett triumfkrucifix från 1300-talet minner också om kyrkans medeltida ursprung.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens murar, grindar, stiglucka, äldre trädrader och grusade gångar.
- Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Den välbevarade exteriören.
- Kyrkorummets dekorativa bemålning av Jacob Magnus Hultgren.
- Den mycket välbevarade och enhetliga gustavianska inredningen.
- Den medeltida dopfunten och triumfkrucifixet.