Stäng fönster Kungsbacka kn, ONSALA 1:19 ONSALA KYRKA
Anläggning - Värdering
| ONSALA KYRKA | |
| 9/28/06 |
| Motivering |
|---|
|
ONSALA KYRKA är högt belägen på medeltida kyrkplats invid Kungsbackafjorden på Onsalahalvön, omgiven av tät villabebyggelse. Onsala kyrkby bildar riksintresse som ett äldre betydande sockencentrum med bevarade förhistoriska lämningar, kyrka med medeltida ursprung, prästgård (1752) och klockaregård från 1700-talet. Till detta kommer också kyrkstallar och kvarn från 1800-talet. Söder om kyrkan ligger församlingshemmet (1972). Kyrkogården kringgärdas av en bred stenmur med åtta ingångar, varav tre grindar i stenportaler som leder till den äldre delen som sannolikt härrör från 1836. Muren kantas delvis av en äldre trädrad, troligen från 1800-talets slut. Kyrkogården ger ett öppet intryck med gräsbevuxna gravkvarter och ett fåtal högre träd och buskar. På kyrkogården finns ett gravkor (1776) för familjen Schale, brukat som bårhus från 1940-talet och fram till 1982. Rikt dekorerade gravhällar från 1600-talet, som förvaras i kyrkan, och andra gravvårdar illustrerar församlingens välstånd och särart med burget sjöfolk och skepparadel. Kyrkan och kyrkogården åskådliggör på ett tydligt sätt den lokala sjöfarartradition som under lång tid präglat bygden på Onsalalandet. Den vitputsade stenkyrkan har medeltida ursprung och i kyrkans västra del ingår medeltida mursträckningar. Vid sekelskiftet 1700 förlängdes långhuset österut och fick den nuvarande halvrunda koravslutningen. Vapenhuset i sydväst har sannolikt tillkommit under senmedeltiden, medan det mindre sydöstra vapenhuset, liksom trätornet i väster, uppfördes på 1700-talet. I början av detta århundrade tillkom också på korets östsida ett oktogonalt gravkor över kaparkaptenen Lars Gatenhielm. Kyrkan och vapenhuset har tegeltäckta sadeltak medan gravkorets huv med spira samt tornets flacka huv har spåntäckning. Tornet har en kompakt och sluten form som tillsammans med gravkorets huv ger kyrkan dess karakteristiska profil. Kyrkans exteriör präglas helt av 1700-talets om- och tillbyggnader och av vapenhusen. Kyrkan präglas invändigt av det sena 1600-talets och tidiga 1700-talets ombyggnader och tillskott, som till stor del sammanhänger med sjöfararnas välstånd. Med sin rika barockinteriör är Onsala kyrka det ledande exemplet i trakten på den färgrika västsvenska barocken. Tunnvalvet är dekorerat med Hallands äldsta bevarade målningssvit, utförd av Göteborgsmästaren Sven Wernberg, som förenade arvet från Läckömåleriet med skråmåleriet i Göteborg. Bland inredningen och inventarierna märks särskilt predikstolen, i äldsta delar från 1500-talet, altaruppsatsen i praktfull barock (1698) av bildhuggaren Marcus Jäger, basunängeln (1693), dopfunten med baldakin (1705) samt altarringen. De s k kaptensläktarna, de nuvarande från tidigt 1800-tal, i koret är unika i Halland. Under 1800-talet vitmålades eller avlägsnades delar av inredningen, influerat av tidens nyklassicistiska ideal. Orgelfasaden härrör från 1841 års Söderlingorgel. Restaureringen av Onsala kyrka 1917-19 är ett tidigt exempel på det nya antikvariska restaureringstänkande som lanserades av Sigurd Curman. Den genomfördes med stor respekt för kyrkans olika historiska tidsskikt, dess rika barockinteriör och kulturhistoriskt värdefulla inventarier. Restaureringsförslaget utarbetades av Göteborgsarkitekten Sigfrid Ericson med biträde av konstnären Albert Eldh och bearbetades sedan av arkitekten Axel Lindegren. Restaureringen är en pionjärinsats av denna typ och för de antikvariska frågorna svarade konsthistorikern Axel Romdahl. Måleriet retuscherades och konserverades av konstnären Brocke Blüchert och bänkinredningen ombyggdes med bibehållande av äldre dörrar och den äldre dekorerade läktarbröstningen återinsattes. 1953 fick kyrkorummet nytt golv med ytbeläggning av rött tegel samt ett nytt altare efter ritningar av arkitekten Axel Forssén. Sakristian är inredd i det Gatenhielmska gravkorets övre våning och har delvis ny inredning från senare tid. Här finns bl a två snidade dörrar med kronor, utförda av Marcus Jäger för att markera Gatenhielms nyvunna adelsskap. Interiören präglas praktfull barock samt av 1910-talets restaureringskonst. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, grindar, trädrader, äldre gravvårdar och gravkor. - 1600-talsgravhällarna med skeppsmotiv. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkan som helhet är synnerligen ömtålig och omistlig i ett nationellt perspektiv. - Kaptensläktarna i koret är unika i Hallandsdelen av Göteborgs stift. - Restaureringen 1917-19 är historiskt intressant som ett tidigt exempel på det nya antikvariska restaureringstänkande som lanserades av Sigurd Curman. |
