Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kungsbacka kn, ÄLVSÅKERS-KYRKOTORP 3:15 ÄLVSÅKERS KYRKA

 Anläggning - Värdering

ÄLVSÅKERS KYRKA
9/28/06
Motivering
ÄLVSÅKERS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats och omgiven av gles bebyggelse i Älvsåker i utkanten av Kungsbackaåns dalgång. Sydost om kyrkobyggnaden står en vitmålad brädfodrad klockstapel från 1768. Väster om kyrkan ligger församlingshemmet och till anläggningen hör också en vaktmästeribyggnad. Kyrkogården kringgärdas av en kallmurad stenmur, kantad av en äldre trädkrans, med kraftiga gjutjärnsgrindar samt en klivstätta.

Den vitputsade murade stenkyrkan utgörs av ett rektangulärt långhus med halvrunt kor i öster och ett vidbyggt vapenhus i väster. Samtliga sadeltak är tegeltäckta och delvis valmade. I långhusets västra del ingår betydande mursträckningar av en medeltida kyrka med tidstypiskt kraftiga skalmurar, troligen uppförda under 1200-talet. Kyrkan förlängdes åt öster 1753 med den nuvarande halvrunda koravslutningen som var typisk för tidens ombyggnader i Halland. Vapenhusets tillkomsttid är inte känd. Kyrkan präglas exteriört i huvudsak av 1700-talets ombyggnad.

Kyrkorummets medeltida ursprung märks främst i de tjocka ojämna murarna med ett konsekrationskors på norra väggen och i dopfunten av täljsten, daterad till omkring 1250. Läktarbarriären är dekorerad med apostlamålningar från 1600-talet. Ljudtaket till predikstolen härrör från 1600-talets början och är dekorerad med text på danska. Kyrkomålaren Detlef Ross från Borås dekorerade 1756 trätunnvalvet med tidstypiska målningar. Änglar bland moln inramas av skapelseberättelsen skildrad i kartuscher längs takkanten. I nedre delen av långhuset finns dessutom fragment av en äldre takmålning från 1700-talets början, troligen utförd av Sven Wernberg. Från 1700-talet härrör också väggmålningarna med akantusslingor kring fönstren och draperimålningen i koret. Från denna tid är också måleriet på korbänken, basunängeln i koret, två träskulpturer som tillhört en äldre altaruppsats, samt golvuret av urmakare Olof Rising, Göteborg.

Renoveringar under det tidiga 1900-talet har syftat till att förstärka kyrkorummets äldre utseende genom framtagning av de under lång tid övermålade tak- och väggmålningarna. En predikstol efter äldre förebilder nytillverkades 1936 efter ritningar av Knut Nordenskjöld. Vid en större invändig ombyggnad 1963-64 tillkom ett nytt kalkstensgolv, ny bänkinredning samt läktarunderbyggnader. Under korgolvet påträffades en medeltida altarskiva av sten med relikgömma, vilka 1985 infogades i ett nytillverkat altare. En altartavla från 1936 ersattes då också av ett krucifix i trä av konstnären Eva Spångberg. Läktarunderbyggnaderna utvidgades 1996. Interiören präglas, trots 1900-talets förändringar, till stor del av 1600- och 1700-talens inredning och bemålning.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens murar, grindar, klivstätta, trädkrans och klockstapel.
- Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument.
- Läktarbröstning och predikstolsbaldakin från 1600-talet.
- Väggmålningar från 1700-talet.
- Takmålningen från 1756 av Detlef Ross.
- Den medeltida dopfunten och konsekrationskorset målat på väggen.