Stäng fönster Stockholm kn, TELEFONFABRIKEN 1 M.FL.
Anläggning - Värdering
| 3/16/07 |
| Motivering |
|---|
|
Blått = Fastighet/fastigheter med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. På 1930-talet var LM Ericssons fabriksområde vid Tulegatan i Stockholm maximalt utnyttjat. För att fortsätta sin expansion behövdes mer industrimark. Detta fann man i Midsommarkransen, där en storskalig industrianläggning växte fram från 1937 i fastigheten Telefonfabriken 1. LM Ericsson är ett av Sveriges största och viktigaste företag genom tiderna. Ur denna synvinkel har Telefonfabriken synnerligen stora industrihistoriska och samhällshistoriska värden, även i ett internationellt perspektiv. Den unika miljön är mycket helgjuten. Bebyggelsen och området skildrar på ett pedagogiskt sätt ett av de centrala kapitlen i Sveriges historia under 1900-talet. Att anläggningen var i drift under lång tid för den ursprungliga verksamheten bidrar till stora kontinuitetsvärden, som till stora delar består än idag trots husens nya funktioner. Den intilliggande LM-staden, med funktionalistiska bostadshus i huvudsak uppförda för fabrikens arbetare, förstärker de samlade kulturhistoriska värdena. Här bildas en stad i staden, skapad och präglad av 1900-talets svenska industriella utveckling. Anläggningen består av ett stort antal byggnader för olika funktioner, uppförda mellan 1938 och 1974. Husen är välgestaltade och uppförda sin tids stil. Ture Wennerholm ritade den första utbyggnadsetappen under 1930- och 40-talen, i en tydligt funktionalistisk arkitektur med sammansatta geometriska volymer, stora glaspartier och gjutna skärmtak. (husnr 5, 8 och 11). Senare hus, såsom t.ex. den högre kontors- och laboratoriebyggnaden från 1947 (husnr 2, med tillbyggnader under följande årtionden) samt byggnaden med matsal och personallokaler från åren kring 1970 (husnr 9) har en stram industri- och kontorsarkitektur med strikt regelbunden fönstersättning. Även dessa byggnader ritades av Ture Wennerholm, eller medarbetare till denne. På 1970-talet tillkom även det stora parkeringsdäcket med synlig stomme i armerad betong (husnr 1). På 2000-talet har området ändrat funktion, bland annat till konsthögskola. Man är i färd med att uppföra nya bostadshus. En av de gamla verksamhetsbyggnaderna har rivits. De befintliga husen har i större eller mindre grad byggts om för de nya verksamheterna. Dessa ändringar överensstämmer inte med den ursprungliga verksamheten och husens arkitektur. Inte desto mindre är byggnadernas gestaltning i huvudsak bevarad, inklusive många betydelsefulla detaljer. De arkitektoniska och arkitekturhistoriska värdena är synnerligen stora. Byggnadernas utformning är tydligt betingade av den industriella funktionen. Bevarade ursprungliga byggnadsdetaljer bidrar till de höga värdena och är därför viktiga att värna om. Anläggningens storlek och väl synliga plats i stadslandskapet gör att de miljöskapande och stadsbildsmässiga värdena blir mycket stora. Fastigheten/fastigheterna ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö utpekad i Stockholms översiktsplan. Fastigheten ingår i område av riksintresse för kulturminnesvården. |
