Stäng fönster Stockholm kn, SPEKTERN 13 SPARBANKEN
Anläggning - Värdering
| SPARBANKEN | |
| 5/29/07 |
| Motivering |
|---|
|
Blått = Fastighet/fastigheter med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Sparbankshuset i Spektern 13 är en av citys mest betydelsefulla byggnader och har mycket stora stadsbildsmässiga värden på grund av sitt centrala läge, sin storlek och sin spektakulära arkitektur. Även de arkitektoniska och arkitekturhistoriska värdena är betydande. Karaktären är dubbel. Å ena sidan präglas anläggningen av sina mycket moderna material och konstruktioner, som redovisas naket och utan omsvep. Å andra sidan är huset en viktig representant för 1970-talets nya tankar om anpassning till omgivande miljöer inom stadsbyggandet. Komplexet ritades av Carl Nyrén, och delades av denne upp i två mindre delar med olika utformning för att minska husets dominans i stadsbilden. Byggnadskroppen mot Hamngatan har fasader i glas och grönlackerade plåtelement. Byggnadsvolymen trappar av upptill, vilket gör att huset upplevs som mindre i sin närmiljö. Det mest karaktäristiska inslaget är takets jättelika stålbockar, vilka avtecknar sig på långt håll. Regeringsgatans lägre byggnadskropp har ljusputsade och varierade fasader som tar upp en del av äldre tiders uttryck. Viktiga inslag är burspråken samt gårdarnas höga stål- och glasskärmar. Byggnaden har stora byggnadsteknikhistoriska värden, framförallt i de nyskapande stålbockarna som förankrar de undre uthängande våningsplanen. Men även de specialtillverkade fasadelementen bidrar till detta värde, liksom gårdarnas glasskärmar. Anläggningens innergårdar, vilka utformades av Gunnar Martinssons landskapsarkitektkontor, utgör välbevarade och tidstypiska exempel på 1970-talets trädgårdskonst. Även anläggningens välbevarade entréhall/vinterträdgård har stora arkitektoniska och konstnärliga värden. Här kan man notera de äldre arkitekturfragment som på tidstypiskt sätt är inkorporerade som dekorationer i den nya byggnaden. Ett viktigt inslag är byggnadens indragna bottenvåning mot Hamngatan, som i stadsbilden svarar mot Sverigehusets arkad. Ur stadsbyggnadshistorisk synvinkel är indragningen ett exempel på hur man i city skapade trafikskyddade passager för fotgängarna. Liknande tankegångar låg bakom anläggandet av ett litet indraget torg där anläggningens två huskroppar möts. Här tänkte man att en s.k. "public space" skulle bildas; dvs. ett offentligt, icke kommersiellt, utrymme som var tillgängligt för alla. Detta mellanrum byggdes bort år 2006. Man kan dock notera att byggnadens entréhall/vinterträdgård fortfarande har en liknande funktion och att den erbjuder en lämplig smitväg mellan Regeringsgatan och Västra Trädgårdsgatan. Eftersom många av citys passager och arkader är borttagna idag är det viktigt att värna om dem som finns kvar. Vid sidan av dessa övriga värden har byggnaden, liksom de flesta andra hus i Stockholms city från denna period, stora stadsbyggnads- och samhällshistoriska värden som ett exempel på hur de centrala delarna av Sveriges huvudstad på några få korta decennier helt och hållet omskapades till utformning och innehåll. Anläggningen är som helhet välbevarad. De förändringar som skett, t.ex. att en del av teknikvåningen mot Hamngatan omdisponerats för kontor samt att det lilla torget vid huvudentrén byggts igen, är negativa för de kulturhistoriska värdena men påverkar inte dessa i grunden. |
