Stäng fönster Stockholm kn, SKANSEN 23 KULTURHUSET OCH STADSTEATERN/FD. PROVISORISKA RIKSDAGSHUSET
Anläggning - Värdering
| KULTURHUSET OCH STADSTEATERN/FD. PROVISORISKA RIKSDAGSHUSET | |
| 5/29/07 |
| Motivering |
|---|
|
Blått = Fastighet/fastigheter med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. HUS 1 KULTURHUSET Blått = Fastighet/fastigheter med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Kulturhuset vid Sergels Torg är ett av 1900-talets viktigaste svenska byggnadsverk, och utgör tillsammans med grannbyggnaderna Stadsteatern och Riksbanken kulmen på Peter Celsings arkitektkarriär. De arkitektoniska och arkitekturhistoriska värdena är mycket stora. Byggnaden har en välformad gestaltning av hög kvalitet, både utvändigt och invändigt. I tidens anda präglas Kulturhuset av flexibilitet och allmängiltighet, med stora möjligheter till förändringar av utnyttjandet. Den dramatiska glasfasaden mot Sergels Torg utformades för att göra byggnadens öppna våningsplan till en fortsättning på torgytan, med glaset bara som en klimatskyddande skärm. Gränsen mellan ute och inne skulle suddas ut, fasaderna avdramatiseras och immaterialiseras - bli mindre påträngande i stadsrummet. Även den medvetna och mycket tidstypiska användningen av slät, omålad betong har betydelse för husets arkitektoniska värden. Detaljerna är viktiga; man kan t.ex. nämna fönstrens koppar, användningen av lackerad plåt och målat trä, entrépartiernas dekorativa glödlampor, de återkommande släta naturstensgolven. Arkitekten ritade även stora delar av inredningen, t.ex. de karaktäristiska mjukt svängda lädersofforna som fortfarande till stora delar är bevarade. Kulturhuset har betydande samhällshistoriska värden. Byggnaden är ett av Sveriges bästa exempel på hur 1960-talets tankar om ett vidgat kulturbegrepp påverkade arkitekturen och stadsbyggandet. Här, mitt i centrala Stockholm, skulle en ny sorts institutionsbyggnad skapas, där många olika slag av finkulturella och folkliga uttryckssätt samlades på en och samma plats, samtidigt som det också fanns utrymme för samhällsdebatt, diskussioner och avkoppling. Till det stora samhällshistoriska värdet bidrar funktionen under 1970-talet som en del av det provisoriska riksdagshuset. Kulturhuset har stora symbolvärden. Funktionen och det centrala läget gör att detta är en byggnad som de allra flesta stockholmare har en relation till. Placeringen, direkt invid Sergels Torg, Sveriges viktigaste moderna platsbildning, ger Kulturhuset självklara och mycket stora stadsbildsmässiga värden. Dessa förstärks av det sätt som byggnaden med sitt uttrycksfulla taklandskap avtecknar sig på avstånd från Sveavägen. Byggnadens stadsbyggnadshistoriska värden är betydande. Kulturhuset utgjorde, tillsammans med Stadsteatern och Riksbanken, flaggskeppet i efterkrigstidens cityomvandling. På ett ytterst medvetet sätt samkomponerades Kulturhuset med Sergels Torg, Sveavägen och Hötorgscity. Resultatet blev en enhetlig miljö med få motsvarigheter i hela världen; ett sammanhållet modernt stadsrum av yppersta arkitektoniska och planeringstekniska klass i en storstads centrum. Anläggningen är som helhet välbevarad till sitt yttre, och delvis till sitt inre. De förändringar som skett, t.ex. i bottenvåningarnas fasader, eller installationen av helt nya rulltrappsarrangemang, är negativa för de kulturhistoriska värdena men påverkar inte dessa i grunden. HUS 2 STADSTEATERN (FD. PROVISORISKA RIKSDAGSHUSET) Blått = Fastighet/fastigheter med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Byggnaden har, liksom de flesta andra hus i Stockholms city från denna period, stora stadsbyggnads- och samhällshistoriska värden. Den är ett exempel på hur de centrala delarna av Sveriges huvudstad på några få korta decennier helt och hållet omskapades till utformning och innehåll. Kopplingen till Kulturhuset som en del av det vinnande förslaget i stadens idétävling om hur kvarteren söder om Sergels Torg skulle gestaltas gör byggnaden till ett viktigt inslag i själva kärnan av efterkrigstidens stadsomvandling. Byggnadens första funktion som provisoriskt riksdagshus bidrar till det höga samhällshistoriska värdet. Byggnadens särpräglade utformning och utstrålning ger den en särställning bland arkitekturen från denna tid i city. Byggnaden besitter höga arkitektoniska värden och har en mycket påkostad utformning. Fasadens beklädnad av kassetter i rostfri plåt gör byggnaden unik. Särskilt viktiga är de intrikata förbindelserna över och under mark samt mellan byggnadskropparna inom kvarteret Skansen 23 samt till Skansen 18, fasadens uttryck samt byggnadens uppbrutna takarkitektur. För att de kulturhistoriska värdena skall bevaras är det viktigt att värna om ursprungskaraktären, både i byggnad och yttre miljö, helhet och detaljer. |
