Stäng fönster Stockholm kn, SKANSEN 20 RIKSBANKEN
Anläggning - Värdering
| RIKSBANKEN | |
| 5/29/07 |
| Motivering |
|---|
|
Blått = Fastighet/fastigheter med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Sveriges Riksbank vid Brunkebergstorg ritades av Peter Celsing, som ett av den välkände arkitektens sista verk. Byggnaden har ytterst stora arkitektoniska och arkitekturhistoriska värden. Ambitionsnivån på utformning och utförande är mycket hög och byggnaden är sällsynt genomarbetad i helhet och i detaljer, utvändigt och invändigt. Genom sin mörka, massiva och stränga yttre gestaltning i rustikt huggen granit från Gylsbodabrottet i Skåne uttrycket huset på ett medvetet sätt funktionen som Riksbank. Som en kontrast är husets interiörer, med gård, kontorsvåningar och personalutrymmen, ljusa, lätta och eleganta. Man kan t.ex. notera den vackra takvåningen, med café, motionsrum, bastu osv. Denna del har också stor betydelse för exteriörarkitekturen, med sin uppskjutande, veckade, kupol i glas och koppar. Huset har betydande konstnärliga värden; vid uppförandet samarbetade Celsing med en lång rad kända konstnärer som bidrog till att smycka lokalerna. Sammantaget är detta en anläggning med få motsvarigheter inom 1900-talets svenska arkitekturhistoria - den enda egentligen jämförbara byggnaden är Ragnar Östbergs stadshus i Stockholm. Riksbanken har stora stadsbildsmässiga och stadsbyggnadshistoriska värden. Byggnaden placerades på ett medvetet sätt som fondbyggnad vid Brunkebergstorgs norra sida, och är en nödvändig del av hela torgets gestaltning. Huset ingår i ett större stadsbildsmässigt sammanhang med grannbyggnaderna Kulturhuset och Stadsteatern - vilka även de ritades av Celsing. Arkitekten såg de tre stora husen som en integrerad helhet där varje byggnad gavs en egen och särpräglad karaktär beroende på placering och funktion. Medan Kulturhuset präglades av flexibilitet och allmängiltighet skulle Riksbanken uttrycka soliditet och oföränderlighet. Celsing strävade även efter att skapa en kontrast mellan Sergels Torgs/Kulturhusets starkt modernistiska och organiska planform och den mer traditionella kvartersstrukturen kring Brunkebergstorg. Här skapades en miljö med få motsvarigheter i hela världen; ett sammanhållet modernt stadsrum av yppersta klass, mitt i en storstads hjärta. De samhällshistoriska värdena är betydande, liksom symbolvärdena. De beror dels på funktionen som huvudkontor för rikets centralbank. Men hela ensemblen Riksbank, Kulturhus och Stadsteater står dessutom idag som den kanske mest kända symbolen för de drastiska förändringarna i Stockholm under 1960- och 70-talen, när de centrala delarna av Sveriges huvudstad på några få korta decennier helt och hållet omskapades till utformning och innehåll. Byggnaden är mer eller mindre oförändrad, vilket förstärker de kulturhistoriska värdena. För att dessa skall bevaras är det viktigt att värna om ursprungskaraktären, både i byggnad och yttre miljö, helhet och detaljer. |
