Stäng fönster Stockholm kn, AKALLA 4:1 AKALLA BY
Anläggning - Värdering
| AKALLA BY | |
| 12/19/07 |
| Motivering |
|---|
|
DE BYGGNADER SOM TILLSAMMANS BILDAR ANLÄGGNINGEN AKALLA 4:1 (DEL AV), AKALLA BY HAR OLIKA KULTURHISTORISK KLASSIFICERING. Akalla 4:1 hus 36, 58, 65, 197, 198 Blått = Fastighet/fastigheter med bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Akalla 4:1 hus 38, 39, 41, 60, 61, 62, 66, 199 Grönt = Fastighet/fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Akalla 4:1 hus 63 Gult = Fastighet/fastigheter med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Akalla By utnämndes 1930 av den då ledande svenska bebyggelsehistorikern Sigurd Erixon till en av de två bäst bevarade bymiljöerna i stockholmstrakten. Han såg här ålderdomliga gårdsstrukturer med ett stort antal timrade byggnader med separata funktioner till skillnad från de stora ekonomibyggnader som uppfördes under 1800-talets andra hälft. Sedan dess har stadsdelen Akalla uppförts inpå bymiljöns gränser och gårdarna har som på andra ställen på Järvafältet tagits i anspråk som ett komplement till miljonprogramsstadsdelarna. Upprustningen på 1970-talet som gjordes i syfte att göra miljön till en kvartersgård innebar påtagliga förändringar men var här långt mer varsam mot byggnadernas exteriör än på andra håll. Detta medför att den delvis ålderdomliga bebyggelsen är ovanligt välbevarad. Byggnaderna är genomgående avfärgade med faluröd slamfärg, takmaterialen är i de flesta fall väl valda och flera byggnader har fönster med blåst glas. Hela byn var tidigare byggnadsminnesförklarad. Storgården har en tydlig uppdelning mellan man- och fägård vilket före den stora omdaningen av jordbruket på 1800-talet var kännetecknande för gårdar i de östsvenska landskapen. Av mangårdens tre byggnader står den karolinska mangårdsbyggnaden med sin barockartade trädgård i bevarandemässig och kulturhistorisk särklass. Byggnadens höga ålder och utvändigt relativt orörda skick där den sekundära men karaktärsfulla förstukvisten behållits medför att byggnaden är av byggnadsminnesklass. Den strama karolinska arkitekturstilen som utvecklades efter reduktionen 1680 har ansetts som betydelsefull i den svenska arkitekturhistorien och hade stort inflytande på nationalromantikens arkitekter vid sekelskiftet 1900. Mellangårdens mangårdsbyggnad från 1770-talet har gustaviansk karaktär och är mycket välbevarad. Även här har en senare tillkommen förstukvist fått vara kvar. Liksom i storgårdens mangårdsbyggnad finns här interiörer av kulturhistoriskt värde. Bland de timrade uthusen har det välbyggda spannmålsmagasinet en ålderdomlig utformning och det är mycket välbevarat. Värdet höjs av det större magasinet från 1800-talet och tillsammans visar på såväl jordbrukets som byggnadsskickets explosionsartade utveckling under 1800-talet. Samtliga knuttimrade byggnader har stort kulturhistoriskt värde som exponenter för den i större delen av landet förhärskande byggnadstekniken alltsedan åtminstone tidig medeltid. |
