Stäng fönster Solna kn, JÄRVA 2:18 KAPELLET VID ÖVERJÄRVAGÅRD
Anläggning - Värdering
| KAPELLET VID ÖVERJÄRVAGÅRD, ÖVERJÄRVA KAPELL | |
| 5/31/12 |
| Motivering |
|---|
|
Det så kallade Kapellet på Överjärva gård har ett mycket högt kulturhistoriskt värde som främst är kopplat till dess ursprungliga användning och utformning som vinterträdgård. Under andra halvan av 1800-talet, då Kapellet byggdes, blev det populärt bland samhällets bättre bemedlade att låta inreda vinterträdgårdar i eller i anslutning till sina bostäder. Kapellet som uppfördes i slutet av 1860-talet eller början av 1870-talet, var ursprungligen sammanbyggt med en mangårdsbyggnad. Då den förstördes i en brand år 1874 blev Kapellet en fristående byggnad. Exteriört har Kapellet kvar mycket av sin tidstypiska schweizerstil med träpanel, träornamentik, hög stengrund och kraftigt utskjutande tak. Interiört finns originalmaterial och originalutföranden i hög grad bevarade under senare tidslager. Exempelvis finns vinterträdgårdens byggnadsteknikhistoriskt intressanta uppvärmningssystem delvis bevarat under golvet. Den ursprungliga planen, med form som en liten kyrka, är oförändrad sedan branden år 1874. Detta gör Kapellet till ett sällsynt gott exempel på en byggnadstyp som var vanlig i slutet av 1800-talet, men som i mindre utsträckning bevarats för eftervärlden. I egenskap av privatägd och småskalig vinterträdgård från sent 1800-tal har Kapellet därför ett högt byggnads- och arkitekturhistoriskt värde. Det arkitekturhistoriska värdet förstärks av de moriska inslagen i form av en arkad med hästskoformade bågar. Liknande ornamentsformer förekommer också på andra byggnader i vårt land som uppfördes under samma period som Kapellet. Ornamentiken är på så sätt tidstypisk, men i detta fall skulle stildraget också kunna vara kopplat till den förmodade byggherren Ohan Demirgians armeniska och egyptiska bakgrund. Ohan Demirgian var av armeniskt ursprung men kom till Sverige från Egypten där han var anställd av khediven. I Sverige utsågs han till stallmästare av Karl XV och umgicks i kungens innersta krets. I memoarlitteraturen berättas om att kungen vid flera tillfällen besökte Demirgian ute på Överjärva, och att han då bjöds på frukost i vinterträdgården. Detta visar på vinterträdgårdarnas status och centrala funktion i överklassens sällskapsliv vid denna tid. Kapellet på Överjärva har därmed även ett socialhistoriskt värde då byggnaden vittnar om hur societeten umgicks och roade sig under denna tid. Till följd av sin sociala position, och förmodligen även sitt ursprung som gjorde att han stack ut vid det svenska hovet, blev hovstallmästare Demirgian en omskriven person i såväl memoar- och romanlitteraturen som tidningsartiklar. Detta i kombination med vittnesmålen om hur Karl XV vid ett flertal tillfällen besökte gården medför att Kapellet på Överjärva också har ett personhistoriskt värde. Kapellets kulturhistoriska värde hör också samman med byggnadens betydelse i den välbevarade gårdsmiljön. Överjärva är Solnas enda agrara miljö som är bevarad i sin helhet och gården har därmed ett stort kulturhistoriskt värde. Kapellet utgör en viktig del i denna miljö och bidrar till att gården kan fungera som en källa till förståelse för hur livet kunde te sig på en gård under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. |
