Stäng fönster Stockholm kn, GJUTMÄSTAREN 6
Anläggning - Värdering
| 9/18/09 |
| Motivering |
|---|
|
Blå = Fastighet med bebyggelse som är synnerligen värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Egendomen Ulvsunda inköptes 1904 av Stockholms stad för att bereda plats för industrier. Även om enstaka fabriker uppfördes före 1930-talet så var det framförallt efter andra världskriget som bebyggelsen tillkom. Vid sidan av Västberga är Ulvsunda Industriområde år 2009 Stockholms största verksamhetsområde nära innerstaden, med verkstäder, kontor, lager, grossistfirmor, stormarknader med mera. Stadsbilden är sammanhållen, arkitekturen ofta välformad. De sammantagna kulturhistoriska värdena är stora. Den stora f.d. bryggeri- och läskedryckfabriken på kv. Gjutmästaren 6 uppfördes i slutet av 1960-talet av Pripp-Bryggerierna. För ritningarna stod Anders Berg Arkitektkontor med Lars Wahlman som ansvarig. Förutom produktions- och servicebyggnader anlades här företagets huvudkontor. Med sin våningsyta på 133 000 kvadratmeter och 1000 anställda var det en osedvanligt stor arbetsplats. Anläggningen uppfördes som en del av bryggeriföretagets koncentration av verksamheten, och är ur denna synvinkel ett uttryck för tidens strukturrationaliseringar och idéer om stordrift, med synnerligen stora samhällshistoriska och industrihistoriska värden. Den är även ett väsentligt uttryck för Stockholms tradition som bryggeristad, med stora kontinuitetsvärden i och med kopplingen till äldre anläggningar som Münchenbryggeriet. Skalan och utformningen är monumental, vilket tillsammans med det dramatiska läget invid Bällstaviken bidrar till mycket stora miljöskapande och stadsbildsmässiga värden. Även de arkitektoniska och arkitekturhistoriska värdena är stora. Detta är ett representativt, sammanhållet och välgestaltat exempel på tidens industribyggande. De successivt upptrappade byggnadskropparna är slutna och massiva, men samtidigt eleganta, med stora murskivor i brunt tegel som effektfullt kontrasterar mot svepande röda fönsterband och mot delar i rå betong. Byggnaderna är ett tidigt exempel på storskaligt industribyggande med prefabricerad betongstomme, och har ur denna synvinkel byggnadsteknikshistoriska värden. Här kan man nämna den imponerande tapphallen vars välvda tak (med en spännvidd på 50 meter) bärs av gigantiska förtillverkade betongbågar. Anläggningen är i huvudsak välbevarad. Några byggnader har tillkommit och ett fåtal har rivits. Hus 1 har fått tillbyggnader på sin nordvästfasad. Vissa fönster har bytts och entréer förändrats. Flertalet av dessa förändringar får ses i ljuset av en intensiv och föränderlig verksamhet. På 2000-talet omvandlades större delen av anläggningen till stormarknad (även om kontorshuset fortfarande används av bryggeribolaget Carlsberg Sverige). I samband med detta kläddes sydvästfasaden på hus 1 in med vit plåt och mot sydöst uppfördes en entrétillbyggnad. Dessa förändringar överensstämmer inte med ursprunglig gestaltning. Mälteriet (hus 15), utjämningsmagasinet (hus 13) och kylkompressorbyggnaden (hus 6) är samtliga senare tillägg som inte är nödvändiga för att förstå den ursprungliga processen. Mälteriet bedöms dock ha särskilda kulturhistoriska värden med positiv betydelse för stadsbilden, och har betecknats med grön klass på den kulturhistoriska klassificeringskartan. Utjämningsmagasinet och kylkompressorbyggnaden har gulklassats på kartan (positiv betydelse för stadsbilden och/eller visst kulturhistorisk). |
