Stäng fönster Nässjö kn, BODAFORS 4:62 BODAFORS KYRKOGÅRD
Anläggning - Värdering
| Bodafors kyrkogård | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A, C och E Kistgravkvarteren har en stram utformning med korsformiga planer inhägnade av låga kallmurar. Gravvårdbeståndet står i raka rader och har enhetliga mått. Uniformiteten i kvarter A är påtaglig med dess likartade granitkors. Detta utgör kvarterens främsta kulturhistoriska värde. Enhetligheten speglar folkhemmets kollektivistiska anda. Det är av vikt att värna de övergripande strukturerna och att vidmakthålla den sammanhållna karaktären i A. Kvarter B och D De T-formiga urngravskvarteren är plan- och formmässigt sammanlänkade med kistgravskvarteren, men har högre grad av natur med friväxande tallar. Till största delen är kvarteren ännu outnyttjade, vilket ger en bild av kremeringens ännu begränsade omfattning i bygden. Det kulturhistoriska värdet ligger på en strukturell nivå. Västra kvarteren De tre ovala gravkvarteren från 1989 besitter vissa gestaltningsmässiga värden. Gravvårdsbeståndet är tidstypiskt med sina låga vårdar, materialval och dylikt vittnar om en ökande individualism. Kulturhistorisk bedömning av kyrkogården som helhet Bodafors kyrkogård är anlagd 1961 i ett skogsparti i utkanten av det kring möbelindustrin och järnvägen uppväxta samhället. Kyrkogården är ritad av arkitekt Rolf Bergh och trädgårdsarkitekt Gunnar Martinsson, vilka vann en arkitekttävling med sitt förslag ”Skogsgläntor”. Kyrkogården gör skäl för förslagsnamnet, den omges av välväxt tallskog och har en utsparad axel med högstammiga furor. Denna nord-sydliga axel börjar med den raka framfartsvägen till entrépartiet i norr och avslutas med en ceremoniplats i söder, vilken man från ingången kan skönja mellan tallstammarna. Entré och ceremoniplats har en utpräglat modernistisk formgivning i rå, d.v.s. omålad, betong, vilket avspeglar arkitekternas förkärlek för äkta material och rena former. Entrésidans uppbyggnad är strikt symmetrisk med höga betongmurar och centralt placerad ingång som fl ankeras av minneslund med pergola och kyrkogårdsexpedition. Ingången har smidesgrindar och är 1984 försedd med ett välanpassat stramt tälttak, dock vitmålades dess bärande väggar. Ceremoniplatsen omges av två djärvt böjda betongmurar, invid vilka en lika distinkt utformad klockstapel reser sig. 1961 års gravkvarter bildar en serie gläntor längs östra sidan av skogspartiet. Det är omväxlande kvarter för kist- respektive urngravar. De förra är korsformiga och de senare T-formiga med inslag av utsparade tallar, vilket bidrar till att skapa tunna ridåer mellan kistkvarteren. Alla omges de av låga kallmurar med häckar. Det äldsta av kistgravkvarteren, A, har ett medvetet uniformt och stilrent vårdbestånd av omväxlande låga kors i ljus granit och hällar i sammanhängande gräsytor. I de övriga rör det sig om de vanliga låga rektangulära vårdarna från efterkrigstiden. Den genomgående enhetligheten i storlek kan ses som ett uttryck för folkhemmets kollektivistiska anda. Familjegravar och titlar förekommer i princip inte. Endast en liten del av urngravkvarteren har tagits i bruk medan nya kistgravkvarter tillkommit längs skogspartiets västra sida i form av tre ovaler från 1989. Genom detta har kyrkogården fått en rent symmetrisk uppbyggnad. Raka grusgångar sammanbinder kyrkogården och bildar tillsammans med de gamla gravkvarterens rätvinkliga former en eff ektfull kontrast mot naturen. I mycket har Bodafors kyrkogård behållit sin modernistiska karaktär från anläggandet. Bergh och Martinsson är två av Sveriges främsta företrädare för modernismen under efterkrigstiden. Martinsson kan ses som den förste modernisten inom svensk landskapsarkitektur. Skapelsen av denna skogskyrkogård var ett pionjärarbete för dem båda. Entrépartiet och ceremoniplatsen med sina murar i rå betong (beton brut) har höga gestaltningsmässiga värden och är goda representanter för sin tid. Intrycket av skogskyrkogård har vidmakthållits med sitt naturliga bestånd av främst tall. Sammantaget kan kyrkogården tillmätas en särställning bland länets 1900-talskyrkogårdar och är även av ett nationellt intresse. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar från olika tider fi nns representerade. Att tänka på i förvaltning av kyrkogården: - Det friväxande, naturliga tallbeståndet är ett av kyrkogårdens viktigaste karaktärsdrag. - Entréparti, minneslund, ceremoniplats och klockstapel har en medvetet modernistisk gestaltning där de omålade betongmurarna spelar en avgörande roll. - I de östra gravkvarteren bör man vid nya gravsättningar söka anpassa vårdarna till befi ntliga mått och material. - Det orörda mittpartiet bör även fortsättningsvis fredas från omvandling till gravkvarter. - Kallmurar, platt- och gatstensbeläggningar samt grusgångar är viktiga delar av kyrkogårdens gestaltning. |
