Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nässjö kn, BODAFORS 4:62 BODAFORS KYRKOGÅRD

 Anläggning - Värdering

Bodafors kyrkogård
1/1/07
Motivering
Kvarter A, C och E
Kistgravkvarteren har en stram utformning med korsformiga planer
inhägnade av låga kallmurar. Gravvårdbeståndet står i raka rader
och har enhetliga mått. Uniformiteten i kvarter A är påtaglig med
dess likartade granitkors. Detta utgör kvarterens främsta kulturhistoriska
värde. Enhetligheten speglar folkhemmets kollektivistiska
anda. Det är av vikt att värna de övergripande strukturerna och att
vidmakthålla den sammanhållna karaktären i A.

Kvarter B och D
De T-formiga urngravskvarteren är plan- och formmässigt sammanlänkade
med kistgravskvarteren, men har högre grad av natur med
friväxande tallar. Till största delen är kvarteren ännu outnyttjade,
vilket ger en bild av kremeringens ännu begränsade omfattning i
bygden. Det kulturhistoriska värdet ligger på en strukturell nivå.

Västra kvarteren
De tre ovala gravkvarteren från 1989 besitter vissa gestaltningsmässiga
värden. Gravvårdsbeståndet är tidstypiskt med sina låga vårdar,
materialval och dylikt vittnar om en ökande individualism.

Kulturhistorisk bedömning av kyrkogården som helhet
Bodafors kyrkogård är anlagd 1961 i ett skogsparti i utkanten
av det kring möbelindustrin och järnvägen uppväxta samhället.
Kyrkogården är ritad av arkitekt Rolf Bergh och trädgårdsarkitekt
Gunnar Martinsson, vilka vann en arkitekttävling med sitt förslag
”Skogsgläntor”. Kyrkogården gör skäl för förslagsnamnet, den omges
av välväxt tallskog och har en utsparad axel med högstammiga
furor. Denna nord-sydliga axel börjar med den raka framfartsvägen
till entrépartiet i norr och avslutas med en ceremoniplats i söder,
vilken man från ingången kan skönja mellan tallstammarna. Entré
och ceremoniplats har en utpräglat modernistisk formgivning i rå,
d.v.s. omålad, betong, vilket avspeglar arkitekternas förkärlek för
äkta material och rena former. Entrésidans uppbyggnad är strikt
symmetrisk med höga betongmurar och centralt placerad ingång
som fl ankeras av minneslund med pergola och kyrkogårdsexpedition.
Ingången har smidesgrindar och är 1984 försedd med ett
välanpassat stramt tälttak, dock vitmålades dess bärande väggar.
Ceremoniplatsen omges av två djärvt böjda betongmurar, invid
vilka en lika distinkt utformad klockstapel reser sig.
1961 års gravkvarter bildar en serie gläntor längs östra sidan av
skogspartiet. Det är omväxlande kvarter för kist- respektive urngravar.
De förra är korsformiga och de senare T-formiga med inslag
av utsparade tallar, vilket bidrar till att skapa tunna ridåer mellan
kistkvarteren. Alla omges de av låga kallmurar med häckar. Det
äldsta av kistgravkvarteren, A, har ett medvetet uniformt och stilrent
vårdbestånd av omväxlande låga kors i ljus granit och hällar
i sammanhängande gräsytor. I de övriga rör det sig om de vanliga
låga rektangulära vårdarna från efterkrigstiden. Den genomgående
enhetligheten i storlek kan ses som ett uttryck för folkhemmets
kollektivistiska anda. Familjegravar och titlar förekommer i princip
inte. Endast en liten del av urngravkvarteren har tagits i bruk
medan nya kistgravkvarter tillkommit längs skogspartiets västra sida
i form av tre ovaler från 1989. Genom detta har kyrkogården fått
en rent symmetrisk uppbyggnad. Raka grusgångar sammanbinder
kyrkogården och bildar tillsammans med de gamla gravkvarterens
rätvinkliga former en eff ektfull kontrast mot naturen.
I mycket har Bodafors kyrkogård behållit sin modernistiska karaktär
från anläggandet. Bergh och Martinsson är två av Sveriges främsta
företrädare för modernismen under efterkrigstiden. Martinsson kan
ses som den förste modernisten inom svensk landskapsarkitektur.
Skapelsen av denna skogskyrkogård var ett pionjärarbete för dem
båda. Entrépartiet och ceremoniplatsen med sina murar i rå betong
(beton brut) har höga gestaltningsmässiga värden och är goda representanter för sin tid. Intrycket av skogskyrkogård har vidmakthållits
med sitt naturliga bestånd av främst tall. Sammantaget kan kyrkogården
tillmätas en särställning bland länets 1900-talskyrkogårdar
och är även av ett nationellt intresse.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras.
Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är
uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och att gravvårdar
från olika tider fi nns representerade.

Att tänka på i förvaltning av kyrkogården:
- Det friväxande, naturliga tallbeståndet är ett av kyrkogårdens
viktigaste karaktärsdrag.
- Entréparti, minneslund, ceremoniplats och klockstapel har en
medvetet modernistisk gestaltning där de omålade betongmurarna
spelar en avgörande roll.
- I de östra gravkvarteren bör man vid nya gravsättningar söka anpassa
vårdarna till befi ntliga mått och material.
- Det orörda mittpartiet bör även fortsättningsvis fredas från omvandling
till gravkvarter.
- Kallmurar, platt- och gatstensbeläggningar samt grusgångar är
viktiga delar av kyrkogårdens gestaltning.