Stäng fönster Gislaved kn, GISLAVED 14:1 SÖDRA GRIFTEGÅRDEN I GISLAVED
Anläggning - Värdering
| Södra Griftegården i Gislaved | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Södra griftegården är anlagd 1976 vid Nissans dalgång i utkanten av Gislaveds samhälle. För ritningarna stod trädgårdsarkitekt Lennart Lundqvist, Uppsala. Griftegården är en utpräglad skogskyrkogård, konsekvent planerad och genomförd med anpassning till den kuperade terrängen. Raviner och åsar bildade av isälvsavlagringar skär genom området, vilket är beväxt med en reslig skog av tall och gran. Ett slingrande nät av breda och smala asfaltgångar binder samman de olika delarna. Träden är kraftigt utglesade inom gravkvarteren med enbart enstaka furor och granar sparade, medan växtligheten är orörd mellan gravområdena. Ett enkelt trästaket avgränsar griftegården, vilken har en påkostad entré i nordost med smidesgrind ritad av konstnären Erik Sand. De äldre gravkvarteren är belägna på en platå i denna del tillsammans med en traditionell klockstapel. Gravarna ligger dels i grupper av raka rader dels i rundade bågar som följer terrängen och dess höjdskillnader, sistnämnda gäller främst ett av urngravskvarteren. Vårdbeståndet på kistgravarna håller en låg profi l men kan uppvisa stora variationer i form, material och detaljer, vilket ger uttryck för individen. Mer enhetliga är däremot de små rundade naturstenarna på urngravarna, vilka kan ses som en strävan efter större anonymitet. Dessa är väl inpassade i naturen, mellan trädstammarna. I samma ände ligger i en central dalgång en minneslund, vilken vittnar om vår tids pluralistiska gravsed. De yngre kvarteren i väster är ännu knappt nyttjade. För sig själv i söder ligger ett nytt muslimskt kvarter med gravarna vända mot Mecka, en spegling av de nya religionerna i Sverige. Det kulturhistoriska värdet på Södra griftegården består i den konsekventa gestaltningen som skogskyrkogård med ett naturligt bestånd av traditionellt svenska barrträd och gravkvarterens anpassningen till terrängen. Härigenom är griftegården ett gott exempel på ett av 1900-talets mest populära kyrkogårdsideal. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara karaktären och att gravvårdar från olika tider finns representerade. Att tänka på i förvaltning av kyrkogården: - Naturligt barrträdsbestånd, gångnät, grindpartier och klockstapel är viktiga delar i griftegårdens ursprungliga gestaltning. |
