Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gislaved kn, GISLAVED 14:1 SÖDRA GRIFTEGÅRDEN I GISLAVED

 Anläggning - Värdering

Södra Griftegården i Gislaved
1/1/07
Motivering
Södra griftegården är anlagd 1976 vid Nissans dalgång i utkanten av
Gislaveds samhälle. För ritningarna stod trädgårdsarkitekt Lennart
Lundqvist, Uppsala. Griftegården är en utpräglad skogskyrkogård,
konsekvent planerad och genomförd med anpassning till den kuperade
terrängen. Raviner och åsar bildade av isälvsavlagringar skär
genom området, vilket är beväxt med en reslig skog av tall och gran.
Ett slingrande nät av breda och smala asfaltgångar binder samman
de olika delarna. Träden är kraftigt utglesade inom gravkvarteren
med enbart enstaka furor och granar sparade, medan växtligheten
är orörd mellan gravområdena. Ett enkelt trästaket avgränsar griftegården,
vilken har en påkostad entré i nordost med smidesgrind
ritad av konstnären Erik Sand. De äldre gravkvarteren är belägna
på en platå i denna del tillsammans med en traditionell klockstapel.
Gravarna ligger dels i grupper av raka rader dels i rundade bågar som
följer terrängen och dess höjdskillnader, sistnämnda gäller främst
ett av urngravskvarteren. Vårdbeståndet på kistgravarna håller en
låg profi l men kan uppvisa stora variationer i form, material och
detaljer, vilket ger uttryck för individen. Mer enhetliga är däremot
de små rundade naturstenarna på urngravarna, vilka kan ses som en
strävan efter större anonymitet. Dessa är väl inpassade i naturen,
mellan trädstammarna. I samma ände ligger i en central dalgång
en minneslund, vilken vittnar om vår tids pluralistiska gravsed. De
yngre kvarteren i väster är ännu knappt nyttjade. För sig själv i söder
ligger ett nytt muslimskt kvarter med gravarna vända mot Mecka,
en spegling av de nya religionerna i Sverige.
Det kulturhistoriska värdet på Södra griftegården består i den konsekventa
gestaltningen som skogskyrkogård med ett naturligt bestånd
av traditionellt svenska barrträd och gravkvarterens anpassningen
till terrängen. Härigenom är griftegården ett gott exempel på ett
av 1900-talets mest populära kyrkogårdsideal. På en kyrkogård
är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. Det är dock
viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på
att bevara karaktären och att gravvårdar från olika tider finns representerade.

Att tänka på i förvaltning av kyrkogården:
- Naturligt barrträdsbestånd, gångnät, grindpartier och klockstapel
är viktiga delar i griftegårdens ursprungliga gestaltning.