Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Växjö kn, TEGNABY 24:1 TEGNABY KYRKOGÅRD

 Anläggning - Värdering

Tegnaby kyrkogård
1/1/07
Motivering
Tegnaby kyrkogård uppvisar trots sin litenhet en mängd gravvårdar av äldre och ovanlig typ. Alla gravvårdar
äldre än 1930 bör bevaras. Även yngre gravvårdar bör få stå kvar på plats så länge som möjligt
för att bevara kyrkogården levande. Nya gravvårdar bör anpassa till de befintliga, för att inte kyrkogårdens
karaktär ska försvinna.
Kyrkogården är i behov att rustas upp, för att inte helt växa igen. Dock kan kyrkogården ha gett ett
skräpigare intryck då den inventerades i oktober, mitt i lövfällningen. Vintergröna kan planteras på gravkullarna
för att visa hur dessa har sett ut tidigare. Grundstenarna till kyrkan håller på att bli överväxta
och bör rensas fram för att bli synliga.


Sammanfattning
Tegnaby kyrkogård är en kvadratisk kyrkogård omgärdad av en stenmur. Både söder-och norrmurarna
är hopbyggda med byggnader tillhöriga gårdarna runt om. Kyrkogården omgärdas av en trädkrans och
inne på kyrkogården finns ett antal träd. En klockstapel av klockbocktyp finns i nordvästra hörnet på
kyrkogården.
På kyrkogården låg tidigare Tegnaby medeltida kyrka. I samband med en arkeologisk undersökning
1953 frilades kyrkans grund. Den gamla kyrkans plats är utmärkt med flata stenar och platsen för det
tidigare altaret är markerat med ett stort träkors. Idag är grundstenarna övervuxna och kan endast anas
som en svag upphöjning i grässvålen.
Kyrkogården är egentligen inte uppdelad i kvarter. Alla gravvårdarna är koncentrerade till kyrkogårdens
södra del. Förutom gravvårdar finns det rester efter tidigare gravskick i form av gravkullar. Vid
flera av gravkullarna finns ingen gravvård. Sammanlagt finns det åtminstone sju gravkullar på kyrkogården.
Det finns även två grusgravar med stenramar.
På Tegnaby kyrkogård finns endast ett tjugotal gravvårdar. Trots det finns det en mängd olika gravvårdstyper.
Äldre gravstenar i form av små tunna smala stenflak utan inhuggen text, gjutjärnskors och
smideskors förekommer. Högresta gravstenar, hällar i olika storlekar och låga breda gravstenar finns
även, liksom låga rektangulära gravstenar. Bland de mest utmärkande är ätten Carpentiers stora grav, det
stora gjutjärnskorset från 1847, smideskorset och de små tunna stenflaken utan inskription.
Kyrkogården är i behov att rustas upp, för att inte helt växa igen. Vintergröna kan planteras på gravkullarna
för att visa hur dessa har sett ut tidigare. Grundstenarna till kyrkan håller på att bli överväxta
och bör rensas fram för att bli synliga.
Alla gravvårdar äldre än 1930 bör bevaras. Även yngre gravvårdar bör få stå kvar på plats så länge
som möjligt för att bevara kyrkogården levande. Nya gravvårdar bör anpassa till de befintliga, för att inte
kyrkogårdens karaktär ska försvinna.