Stäng fönster Växjö kn, TEGNABY 24:1 TEGNABY KYRKOGÅRD
Anläggning - Värdering
| Tegnaby kyrkogård | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Tegnaby kyrkogård uppvisar trots sin litenhet en mängd gravvårdar av äldre och ovanlig typ. Alla gravvårdar äldre än 1930 bör bevaras. Även yngre gravvårdar bör få stå kvar på plats så länge som möjligt för att bevara kyrkogården levande. Nya gravvårdar bör anpassa till de befintliga, för att inte kyrkogårdens karaktär ska försvinna. Kyrkogården är i behov att rustas upp, för att inte helt växa igen. Dock kan kyrkogården ha gett ett skräpigare intryck då den inventerades i oktober, mitt i lövfällningen. Vintergröna kan planteras på gravkullarna för att visa hur dessa har sett ut tidigare. Grundstenarna till kyrkan håller på att bli överväxta och bör rensas fram för att bli synliga. Sammanfattning Tegnaby kyrkogård är en kvadratisk kyrkogård omgärdad av en stenmur. Både söder-och norrmurarna är hopbyggda med byggnader tillhöriga gårdarna runt om. Kyrkogården omgärdas av en trädkrans och inne på kyrkogården finns ett antal träd. En klockstapel av klockbocktyp finns i nordvästra hörnet på kyrkogården. På kyrkogården låg tidigare Tegnaby medeltida kyrka. I samband med en arkeologisk undersökning 1953 frilades kyrkans grund. Den gamla kyrkans plats är utmärkt med flata stenar och platsen för det tidigare altaret är markerat med ett stort träkors. Idag är grundstenarna övervuxna och kan endast anas som en svag upphöjning i grässvålen. Kyrkogården är egentligen inte uppdelad i kvarter. Alla gravvårdarna är koncentrerade till kyrkogårdens södra del. Förutom gravvårdar finns det rester efter tidigare gravskick i form av gravkullar. Vid flera av gravkullarna finns ingen gravvård. Sammanlagt finns det åtminstone sju gravkullar på kyrkogården. Det finns även två grusgravar med stenramar. På Tegnaby kyrkogård finns endast ett tjugotal gravvårdar. Trots det finns det en mängd olika gravvårdstyper. Äldre gravstenar i form av små tunna smala stenflak utan inhuggen text, gjutjärnskors och smideskors förekommer. Högresta gravstenar, hällar i olika storlekar och låga breda gravstenar finns även, liksom låga rektangulära gravstenar. Bland de mest utmärkande är ätten Carpentiers stora grav, det stora gjutjärnskorset från 1847, smideskorset och de små tunna stenflaken utan inskription. Kyrkogården är i behov att rustas upp, för att inte helt växa igen. Vintergröna kan planteras på gravkullarna för att visa hur dessa har sett ut tidigare. Grundstenarna till kyrkan håller på att bli överväxta och bör rensas fram för att bli synliga. Alla gravvårdar äldre än 1930 bör bevaras. Även yngre gravvårdar bör få stå kvar på plats så länge som möjligt för att bevara kyrkogården levande. Nya gravvårdar bör anpassa till de befintliga, för att inte kyrkogårdens karaktär ska försvinna. |
