Stäng fönster Växjö kn, TOLG 17:1 TOLGS GAMLA KYRKOGÅRD
Anläggning - Värdering
| Tolgs gamla kyrkogård | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning och karaktär Kyrkogården har en heterogen karaktär med gravvårdar från många tidsåldrar. Trots detta håller de flesta gravvårdar en relativt låg skala med enbart ett fåtal högresta stenar. Vid uppförandet av nytillskott behöver de inte vara så strikt reglerade, men hänsyn bör tas till den låga skalan och de intilliggande gravvårdarna. Genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är en del av kvarterets gravstenar extra kulturhistoriskt intressanta. Dessa bör i möjligaste mån bevaras på kyrkogården sedan det att gravrätten gått ut, alternativt återanvändas. Det är viktigt att bevara grusbelagda gravplatser med sina omgärdningar liksom gravar där endast omgärdningen kvarstår. Dessa kan med önskvärdhet återställas till ursprungligt skick med grus. Den gravvård vilken är smyckad med Thorvaldsens medaljong samt de gravvårdar från 1763 och 1819 bör, om så inte redan är fallet, föras upp på församlingens inventarielista då de är extra kulturhistoriskt intressanta. Sammanfattande bedömning och karaktär På Tolgs gamla kyrkogård har människor begravts från medeltiden och fram till våra dagar vilket gör att platsen har en lång tradition som religiöst centrum i bygden. Kyrkogården är relativt stor och omgärdas av en vällagd stenmur samt en trädkrans. Ingång till kyrkogården finns i söder. På kyrkogården finns idag enbart en klockstapel. Kyrkogården är inte indelad i några kvarter utan omtalas som en helhet. Att kyrkogården utvidgats finns inga uppgifter om. En vandring på kyrkogården visar på ett varierande synsätt när det gäller begravningstraditioner. Gravvårdarna vittnar om ett skiftande ideal och många gånger om en stor hantverksskicklighet. De rymmer en mängd information om person- och lokalhistoria i form av personnamn, ortsnamn och titlar. På Tolgs gamla kyrkogård förekommer titlar som soldaten, smedsmästare, konduktören, korpral, åkeriägare och riksdagsmannen vilka alla vittnar om kunskaper, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Bland kyrkogårdens gravvårdar finns högresta påkostade gravvårdar från 1800-talets slut samt lite lägre gravvårdar med mer enkla och grovt uthuggna uttryck. Den allra äldsta stenen med inskriptioner är från 1763. De flesta gravvårdarna är dock låga rektangulära uppförda i grå och röd granit och härrör från 1940 talet och framåt. Några gravvårdar har tillhörande omgärdning i form av stenramar. Det är viktigt att bevara den grusbelagda gravplatsen med sin omgärdning liksom gravar där endast omgärdningen kvarstår. Bruket med grusgravar var vanligt förekommande på våra kyrkogårdar fram till 1950-talet och utgör idag en viktig länk till kyrkogårdens historia. Som på många mindre landsortskyrkogårdar har omsättningen på gravvårdar varit stor vilket bidragit till den uppblandade karaktär vilken möter dagens kyrkogårdsbesökare. Detta gör att kyrkogården inte överlag är mindre känslig för nytillskott. Dessa bör dock utformas och placeras med varsamhet och hänsyn till de befintliga gravvårdarna. Ett alternativ till att uppföra nytillskott är att återanvända gravvårdar sedan det att gravrätten gått ut. Detta för att behålla karaktären på kyrkogården samt bibehålla de stenar vars konsthistoriska och hantverksmässiga värden är av extra kulturhistoriskt intresse. Innan omgravering ska gravvården dokumenteras genom anteckningar och fotografier. Även tidpunkt för omgravering ska noteras. |
