Stäng fönster Ljungby kn, AGUNNARYD 1:4 AGUNNARYD KYRKORUIN
Anläggning - Värdering
| Agunnaryd kyrkoruin | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Kyrkogården har en heterogen karaktär med gravvårdar uppförda under olika ideal och tidsåldrar. Genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är ett större antal av kyrkogårdens gravstenar av extra kulturhistoriskt intresse. Dessa bör i möjligaste mån bevaras på kyrkogården. De vittnar om en förfluten tid då det religiösa centrat fortfarande var beläget på denna plats. Då det idag växer en del sly, gräs och andra växter på kyrkogården bör man någon gång per år gå över kyrkogården och slå ner detta. På de platser man idag inte använder sig av gräsklippare rekommenderas att man slår gräset och slyet alternativt använder röjsåg. Kyrkogården kommer då att få en mer ängsliknande karaktär och uppfattas inte som vildvuxen. På detta sätt får man en bättre bild av hur kyrkogården ser ut. Eventuellt kanske man kan hitta fler gamla gravvårdar. Att använda gräsklippare är inte att rekommendera på dessa områden då gräset blir alltför kort. För att undvika framtida ras av kyrkogårdsmuren bör man försiktigt avlägsna en del av de större växter och eventuell sly som växer upp på muren. Detta för att dels behålla muren synlig, dels för att undvika att muren raseras av rötter som växer in i den. Rostbeläggningar på gjutjärnskorsen bör borstas bort med en stålborste. Därefter stryks de med blymönja. När det torkat slutstrykes de med linoljefärg. Ett av gjutjärnskorsen har en tillhörande inskriptionsplatta i gjutjärn vilken lossnat från dess ursprungliga plats. Vill man återställa den bör detta göras efter samråd med konservator om rätt metod. Gjutjärnskorsen bör också, om så inte redan är fallet, uppföras på församlingens inventarielista. Området kring kyrkan har tidigare år betats av får vilket gett en ängsliknande karaktär. Den öppna och betade marken gör att kyrkogården och kyrkoruinen går att urskilja från nya kyrkogården och ger kyrkogården en bättre inramning. Man bör därför hålla efter vegetationen på liknande sätt för att på så sätt återknyta de två kyrkogårdarna till varandra samt stärka helhetsintrycket av denna historiska plats, vilken är av stor kulturhistorisk vikt. Eventuellt kommer församlingen att sluta använda kyrkogården som begravningsplats och därför inte upprätta några nya gravrätter. Några beslut och arkivmaterial kring detta finns dock inte under inventeringen. Som på många landsortskyrkogårdar har omsättningen av gravvårdar varit stor vilket bidragit till den uppblandade karaktär vilken möter dagens kyrkogårdsbesökare. Detta gör också kyrkogården överlag mindre känslig för nytillskott. Eventuella nytillskott bör dock utformas och placeras med varsamhet och harmoniera med de befintliga. Kyrkogården och dess ruin kan mycket väl användas för utomhusvigslar och gudstjänster. Detta bör dock göras med försiktighet för att inte orsaka alltför stort slitage på platsen. Sammanfattande bedömning och karaktär På Agunnaryds gamla kyrkogård har människor begravts sedan 1300-talet och fram till idag. Som begravningsplats har den dock brukats mindre sedan den gamla kyrkan revs på 1870-talet. Kyrkogården är relativt stor och omgärdas av en vällagd bred stenmur samt en trädkrans. Ingång till kyrkogården ligger i sydöstra delen av kyrkogårdsmuren. På kyrkogården finns idag enbart ruinen av sakristian kvar samt tjugotalet kvarvarande gravvårdarna. Om kyrkogården har utvidgats något under de 500 år den aktivt var i bruk finns inga uppgifter om i några arkivmaterial. Gravvårdarna som finns är påkostade granit- och diabasvårdar liksom ett antal gjutjärnskors. Dessutom förekommer det äldre enkla lätt tuktade gravvårdar från 1700-talet. Några av dessa stenar har inga inskriptioner bevarade. Gravvårdarna står alla i den norra delen av kyrkogården och de visar på ett varierat synsätt när det gäller begravningstraditioner. Gravvårdarna vittnar om skiftande ideal och många gånger om en stor hantverksskicklighet. De rymmer mycket information om person och lokalhistoria i form av personnamn, ortsnamn och titlar. Kyrkogården har idag karaktären av ett intressant besöksmål och en minnesplats dit besökare tar sig för att ta del av det förflutna. Kyrkogården bör förutom de rekommendationer som ges i rapporten bevaras som den är idag. Mycket av dess övergivna och vildvuxna karaktär ligger i att den inte vårdas på samma noggranna sätt som kyrkogårdar vilka brukas frekvent. Gravvårdarna bör dock framhävas bättre genom att låta korta ner gräset runt omkring dem. Detta har gjorts runt majoriteten av gravarna men är något man bör göra runt alla för att se det skiftande utbud av gravvårdar som finns bevarade |
