Stäng fönster Tingsryd kn, ÄLMEBODA 2:30 ÄLMEBODA GAMLA BEGRAVNINGSPLATS
Anläggning - Värdering
| Älmeboda gamla begravningsplats | |
| 1/1/07 |
| Motivering |
|---|
|
Karaktären på kvarterets gravvårdar är ganska enhetlig med huvudsakligen lågt hållna vårdar av typen liggande hällar eller låga rektangulära stenar i röd/grå granit samt diabas med enstaka inslag av trä, marmor, gjutjärn samt någon nyare sten i labrador. Bland vårdarna finns även några stenar med antikinspirerade drag och påkostad dekor. Äldre stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta som kulturhistoriskt intressanta bör i möjligaste mån bevaras på sin ursprungliga plats sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas. Några restriktioner för utformningen av nytillskott är inte aktuellt då karaktären på områdets stenar är väldigt varierad. Älmeboda gamla kyrkogård med tillhörande kyrkoruin ligger i nära anslutning till väg 122 mellan Linneryd och Rävemåla. Kyrkogården, vilken är rektangulär till formen och kringgärdad av en naturstenmur, ligger inbäddad i lummig grönska, omsluten av ängsmark och lövskog. Kyrkogården brukas fortfarande för begravningar varför en stor del av ytan kring kyrkoruinen är utjämnad och bevuxen med gräs vilket hålls efter med gräsklippare. På kyrkogårdens östra del återfinns merparten av kyrkogårdens gravar. Kyrkogårdens södra sida har lämnats orörd och uppvisar genom sin kuperade yta fortfarande resterna av de gravkullar vilka täckt gravarna i området. På området finns även ett fåtal bevarade gravstenar, i form av resta naturstenar och under grästorven döljer sig ytterligare gravminnen. Historiken och informationen kring Älmeboda gamla kyrka och kyrkogård är begränsad och det finns inte mycket dokumenterat om kyrkogårdens tidigare utseende och karaktär. Karaktären på gravvårdarna i kyrkogårdens östra del är ganska enhetlig med huvudsakligen lågt hållna vårdar av typen liggande hällar eller låga rektangulära stenar i röd/grå granit samt diabas med enstaka inslag av trä, marmor, gjutjärn samt någon nyare sten i labrador. Bland vårdarna finns även några stenar med antikinspirerade drag och påkostad dekor. Äldre stenar vilka genom sina hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden är att betrakta som kulturhistoriskt intressanta bör i möjligaste mån bevaras på sin ursprungliga plats sedan gravrätten löpt ut, alternativt återanvändas. Några restriktioner för utformningen av nytillskott är inte aktuellt då karaktären på områdets stenar är väldigt varierad. Den ängslika karaktären på kyrkogårdens södra del bör fortsatt bevaras liksom spåren av de gravkullar vilka tidigare förekommit i stor utsträckning på kyrkogården. Stenmuren och intilliggande terräng bör rensas upp ifrån sly och andra växter vars rötter kan komma att spränga undan stenar och rasera delar av muren. |
