Stäng fönster Oskarshamn kn, KRISTDALA KLOCKARGÅRD 7:1 M.FL. KRISTDALA SÖDRA KYRKOGÅRD
Anläggning - Värdering
| Kristdala södra kyrkogård | |
| 1/1/04 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A Kvarter A utgör tillsammans med delar av kvarter B och C den äldsta delen av den begravningsplats som åter togs i bruk 1906. Kvarteret har också bevarat något av sin ålderdomliga karaktär, trots att alla utom en grusgrav såtts igen. Fram till 1960-talets mitt fanns bara grusgravar i området. Ännu domineras kvarteret av äldre gravvårdar, där de höga gravvårdarna av svart granit är de mest karaktärsskapande. Redan år 1824 beskriver prosten Per Meurling att platsen framför Klockaregården är en bra plats för begravningar. Här kan man ännu utläsa något om socknens historia i början av 1900-talet med hemmansägare, lantbrukare, snickare, mjölnare, nämndemän, och skräddarmästare. Det finns ett högt kulturhistoriskt värde både i enstaka vårdar och i kvarterets utformning. De äldsta vårdarna bär på historien om hur den mycket gamla gravplatsen åter togs i bruk i början av 1900-talet. Den kraftiga eken liksom ån och askarna i fonden har ett viktigt upplevelsevärde. Samtliga av kvarterets äldre stenar från 1900-talets första decennier bör bevaras på plats och vårdas av församlingen då gravrätten gått ut. Den enda bevarande grusgraven ska också bevaras som ett exempel på hur större delen av kyrkogården såg ut under lång tid. När gravrätten går ut får församlingen överta vården. Enstaka nya begravningar kan ske i kvarteret om hänsyn tas till kvarterets allmänna karaktär. Nya vårdar bör till utseende anpassas till befintliga vårdar. Kvarter B Kvarterets karaktär präglas av de förändringar som genomförts under årens lopp. Betydande för upplevelsen av kvarteret är de enstaka spåren av nuvarande kyrkogårdens äldsta tidsskikt i form av vårdar från 1910-20-tal, många av dem höga. Genom dem kan man få en uppfattning om hur kyrkogården såg ut vid anläggningstiden i början av 1900-talet. Däri ligger det kulturhistorisk värdet. Här finns också rester av ett linjegravssystem från främst 1940-50-tal , utan rygghäckar, medan 1960-talets rygghäckar dominerar övriga området med relativt ensartade vårdar i grå granit. I den framtida skötseln av kvarteret bör de äldsta vårdarna från 1910- och 20-tal bevaras på plats. Karaktären i linjegravsområdet bör bevaras, utan rygghäck och med ett urval av de typiska små vårdarna i svart granit bevarade. Kvarter C Kvarterets karaktär präglas av de förändringar som genomförts under årens lopp. Betydande för upplevelsen av kvarteret är de enstaka spåren av nuvarande kyrkogårdens äldsta tidsskikt i form av vårdar från 1910-20-tal, många av dem höga. Genom dem kan man få en uppfattning om hur kyrkogården såg ut vid anläggningstiden i början av 1900-talet. Däri ligger det kulturhistorisk värdet. Här finns också rester av ett linjegravssystem från främst 1940-50-tal , utan rygghäckar, medan 1960-talets rygghäckar dominerar övriga området med relativt ensartade vårdar i grå granit. I den framtida skötseln av kvarteret bör de äldsta vårdarna från 1910- och 20-tal bevaras på plats. Karaktären i linjegravsområdet bör bevaras, utan rygghäck och med ett urval av de typiska små vårdarna i svart granit bevarade. Kvarter D-F Området anlades vid 1950-talets slut tillsammans med kapellet. Sedan området planlades har vissa förändringar genomförts genom att gångar och gravplatser såtts igen med gräs och allén av tuja tagits bort. Den strama utformningen med rygghäckar och gravstenarnas regelbundna och enkla former utgör ändå ett gott exempel på kyrkogårdskaraktär för 1900-talets senare del. Kvarter H, J och K Kvarteren har inga specifika kulturhistoriska värden förutom sådana som omfattar alla delar av en kyrkogård och dess gravvårdar. Kvarter J och K har i planläggning anpassats till de intilliggande B och F. Kvarter H är en representant för det sena 1900-talets stil. KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På begravningsplatsen har människor gravsatts under hela 1900-talet. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. De enstaka gravvårdarna och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Kristdala södra kyrkogård är hemmansägare den vanligaste titeln. Andra exempel är mjölnaren, urmakaren, snickaren, skräddaren och nämndemannen vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på det stora flertalet vårdar oavsett ålder. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Kristdala södra kyrkogård har som plats en lång historia. Här låg den medeltida kyrkan och här har socknens människor begravts sedan medeltiden, med ett avbrott under 1800-talet. Idag finns inte så många spår kvar av denna tid, men med Prästgårdsbäcken, Klockaregården, Hallonkullen och den gamla vägen och bron lever historien kvar. Dagens begravningsplats är skapad under 1900-talet. Ett högt kulturhistoriskt värde finns i kvarter A som i sin utformning, och sin gravvårdskaraktär skiljer sig från de övriga. Här finns också den enda grusgraven bevarad som ett minne efter ett gravskick som var vanligt ända in på 1960-talet. Kvarteren B och C tillhör också de ursprungliga kvarteren och rymmer en hel del äldre vårdar. Bevarandet av de karaktäristiska höga svarta vårdarna är betydelsefull för upplevelsen av kyrkogården. I övrigt präglas begravningsplatsen av utvidgningen 1956-57 med räta rader och rygghäckar samt av de förändringar som gjordes under 1960-talet med igensåning av grusade områden. Trots förändringarna smälter denna del av kyrkogården väl samman med det samtida kapellet. Sammanfattningsvis: •Platsen för Södra kyrkogård har ett högt kontinuitetsvärde och tillsammans skapar kyrkogård, kapell, Prästgårdså och Klockaregård en kulturmiljö med högt kulturhistoriskt värde. •Ett kulturhistoriskt värde finns även i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika steg i kyrkogårdens utveckling. •Enstaka rester av äldre typer av gravskick är särskilt viktigt att bevara, som gravvårdarna från tidigt 1900-tal, speciellt i kvarter A, den enda grusgraven och ett urval av linjegravarna. |
