Stäng fönster Nacka kn, SICKLAÖN 37:2 DANVIKENS HOSPITAL
Anläggning - Värdering
| Danvikens hospital | |
| 2/16/16 |
| Motivering |
|---|
|
Danvikens hospital kan betraktas som Sveriges första monumentala sjukhusbyggnad. Att en av landets främsta arkitekter, tillika Stockholms första stadsarkitekt Göran Josuae Adelcrantz, fick uppdraget att rita en sjukhusbyggnad, visar hur arkitekturen som disciplin vid denna tid vidgades till att bli en samhällsuppgift. Hospitalsbyggnaden har mycket höga samhällshistoriska- och socialhistoriska värden. Den utgör ett av landets främsta exempel på den offentliga vårdens utveckling och är välbevarad från 1700-talet. Arkitekturhistoriska, arkitektoniska och byggnadshistoriska värden är väldokumenterade och mycket höga. Ovan nämnda Danviks dårhus, som var en del av Hospitalsverksamheten, finns fortfarande kvar men är kraftigt ombyggt och uppfördes ursprungligen för annan verksamhet. Syftet med byggnadsminnesförklaringar är att de byggnader och miljöer som är av så stort kulturhistoriskt värde att de upplevs som omistliga för vårt gemensamma kulturarv ska bevaras för framtiden. År 2005 tog Länsstyrelsen fram en byggnadsminnesstrategi för att underlätta urvalet av byggnadsminnen. Valet att byggnadsminnesförklara anläggningen sammanfaller med de högt ställda krav som ställs enligt kulturmiljölagen för en byggnadsminnesförklaring samt med byggnadsminnesstrategin. I rapporten Danvikens hospital, antikvarisk förundersökning, oktober 2008 (dnr 432-08-54389), beställd av NCC AB och utförd av Nyrens arkitektkontor bekräftas via arkivhandlingar (bl. a. kartor och foton) att området sydväst om huvudbyggnaden har lång kontinuitet som parkmark tillhörande sjukhusområdet. Detta kan styrkas åtminstone sedan tidigt 1700-tal. Då NCC AB starkt motsätter sig byggandsminnesförklaring av parkmarken avskriver Länsstyrelsen den delen från vidare handläggning för stunden och prioriterar den del av ärendet där en formell väckt fråga enligt 3 kap. 4 § KML redan finns. Fastställda skyddsbestämmelser skiljer sig av den anledningen åt i jämförelse med de först remitterade. Förslaget om skyddsbestämmelser för parken har utgått. Det har framförts synpunkter från nämnden om att gällande detaljplan med skyddsbestämmelse för Hospitalsbyggnaden ger tillräckligt skydd. Länsstyrelsen menar att det är kulturhistoriskt motiverat att skydda anläggningen även enligt bestämmelserna i 3 kap. KML. Byggnadsminnesförklaring ska tillägnas de objekt i riket som är av störst betydelse ur kulturhistorisk synpunkt. Inget i gällande lagstiftning talar emot att ett objekt kan skyddas både genom beslut enligt Plan- och bygglagen och genom KML. Anläggningens historia är väldokumenterad och det finns flera anledningar till att ett kompletterande statligt juridiskt skydd instiftas parallellt med gällande detaljplaneskydd. Ett skydd enligt 3 kap. KML är ett starkare och långsiktigare skydd än bestämmelser i detaljplan. Skyddsbestämmelserna är dessutom mer detaljerade och omfattande än gällande detaljplaneskydd vilket även det motiverar en byggnadsminnesförklaring. BRF Hospitalet har haft synpunkter på formuleringen av skyddsbestämmelse nr I (se rubriken Beskrivning av ärendet). Man önskar en formulering mer i enlighet med skyddsbestämmelserna i detaljplan, till exempel att ombyggnad inte får ske som sänker det kulturhistoriska värdet. Skyddsbestämmelserna för byggnadsminnen måste formuleras utifrån regelverk och gängse praxis för KML. I ljuset av att byggnaden restaurerats till gott exteriört skick de senaste 15 åren innebär en rivning, flyttning eller yttre förändring i sig en förvanskning av det kulturhistoriska värdet. Länsstyrelsen anser därför inte att det förslag BRF Hospitalet lämnat är utformat på ett sätt som är tydligt och tillräckligt skyddar de kulturhistoriska värdena. BRF Hospitalets anmärkning föranleder av den anledningen ingen ändring. Om särskilda skäl föreligger i framtiden kan dispens från skyddsbestämmelserna sökas och erhållas. Prövning av påverkan av det kulturhistoriska värdet sker vid det aktuella tillfället för ansökan. Länsstyrelsens bidragsgivning med statliga medel till fastigheten har skett mot bakgrund av en planerad byggnadsminnesförklaring. Det är därför också rimligt att Länsstyrelsen, genom detta beslut, säkrar effekterna av de förhållandevis stora statliga bidrag som investerats som stöd till byggnadens fortlevnad och kulturhistorisk restaurering. Byggnaden med omgivande mark på fastigheten Sicklaön 37:2 ska mot bakgrund av det ovan anförda således förklaras som byggnadsminne. Skyddsbestämmelser ska föreskrivas till skydd för byggnadens kulturhistoriska värden. Även ett mindre område, tillika nu gällande fastighet, ska skyddas runt byggnaden. |
