Stäng fönster Nacka kn, SICKLAÖN 38:15 M.FL. HAVREKVARNEN, RADHUSEN OCH DET ÄLDSTA SMALHUSET, DISPONENTVILLAN SAMT KONTORSBYGGNADEN "MUNSPELET" PÅ KVARNHOLMEN
Anläggning - Värdering
| Havrekvarnen, radhusen och det äldsta smalhuset, disponentvillan samt kontorsbyggnaden "Munspelet" på Kvarnholmen | |
| 3/11/16 |
| Motivering |
|---|
|
I den byggnadsminnespolicy som tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholms län fastslås att byggnadsminnena ska avspegla länets särart och historiska utveckling. Stockholm som framstående industriregion är en av tre aspekter som ska prioriteras vid urvalet av nya byggnadsminnen. Som en av få bevarade anläggningar berättar miljön på Kvarnholmen om livsmedelsindustrins historiska betydelse i Stockholm med omnejd samt om hur den industriella verksamheten försörjt länet i allmänhet och Stockholms stad i synnerhet. Bebyggelsen på Kvarnholmen utgör en välbevarad funktionell helhet som ur flera perspektiv har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Den ursprungliga bebyggelsen på Kvarnholmen - industribyggnader, kontor och bostäder för olika kategorier av anställda - visar områdets successiva utbyggnad. Tillsammans underlättar de förståelsen av samhällets tillkomst och historia. Läget vittnar också om hur industrietableringarna i Stockholmsområdet under 1900-talet främst skedde i stadens utkanter. På Kvarnholmen skapade KF ett av landets första områden med samlad funktionalistisk bebyggelse. Bortsett från silobyggnaden ritad av Olof Thunström som revs 2010 är huvuddelen av denna bebyggelse ännu bevarad, vilket gör Kvarnholmen till en unik företrädare för funktionalismen i Sverige och området innehar därmed en central roll i den svenska arkitekturhistorien. Detta gör att Kvarnholmen ur nationellt perspektiv har ett synnerligen stort kulturhistoriskt värde. Genom de starka kopplingarna mellan KF och det socialdemokratiska partiet kom den politiska visionen om folkhemmet att avspeglas i kooperationens verksamhet. På Kvarnholmen utvecklade KF inte bara en rationell och modern industrianläggning utan ett helt mönstersamhälle präglat av ambitionen att skapa ett mer jämlikt och demokratisk samhälle. Såväl arbetsplatser som bostäder utformades utifrån tanken om ljus, luftighet, rationalitet och hygien. Kvamholmen kan därför betraktas som en småskalig realisering av folkhemmet. Bebyggelsen vittnar därmed om hur folkhemstankens ideologiska och politiska dimensioner präglat såväl KF:s verksamhet som utveckling av samhället i stort. Samtidigt fanns både i den fysiska och sociala strukturen på Kvarnholmens stora likheter med de traditionella brukssamhällen som byggts upp kring en dominerande industri och där industriverksamheten haft stort inflytande över de anställdas livssituation. Helhetsmiljöns bruksliknande struktur förstärker och förtydligar Kvarnholmens samhälls- och socialhistoriska värde. Havrekvarnen, kontors byggnaden, disponentvillan, radhusen och smalhuset på Tre kronors väg 13-29 utgör bärande delar i den kulturhistoriskt värdefulla miljön på Kvarnholmen. Även som enskilda byggnadsverk har de ett högt kulturhistoriskt värde. Havrekvarnen från 1928 är en av landets första funktionalistiska byggnader och är som sådan en märkesbyggnad i svensk arkitekturhistoria. Även bostadshusen från 1929-31 är arkitekturhistoriskt intressanta som ett mycket tidigt och välbevarat modernistiskt bostadsområde. Disponentvillan är en viktig del i Kvarnholmens bebyggelsestruktur som modern bruksmiljö och visar, trots de sociala och demokratiska ambitionerna, på en tydlig hierarki. Det 1966 uppförda kontorshuset Munspelet är en viktig representant för efterkrigstidens modernism i Sverige och har ett stort miljöskapande värde vid Stockholms inlopp. Både som enskilda byggnadsverk och än mer som en helhet har byggnaderna ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde, vilket motiverar att de skyddas som byggnadsminne. |
