Stäng fönster Aneby kn, BREDESTADS KYRKA 1:1 BREDESTADS KYRKOGÅRD
Anläggning - Värdering
| Bredestads kyrkogård | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av kyrkogården i dess helhet Bredestads kyrkogård har medeltida kontinuitet som begravningsplats. Kyrkogårdens ursprungliga utsträckning är inte känd men har troligen varit betydligt mindre än idag och mer koncentrerad till söder om kyrkan. Idag präglas kyrkogården huvudsakligen av 1900-talets begravningsseder. Kyrkogården speglar socknens sociala historia, dess personhistoria och samtidens kulturhistoria, den berättar om skiftande ideal från 1800-talets slut och framåt som styrt kyrkogårdens utformning. Titlar på gravar, namn på människor som verkat i samhället berättar Bredestads sena historia. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om hantverksskicklighet i stenhuggeri och gjuteri- eller smidesteknik, andra berättar mer om samhällets modernisering genom ett större antal likartade vårdar. Bredestads kyrkogård har varit en typisk landsortskyrkogård, med oregelbundna kvarter som under 1800-talets slut alltmer har reglerats och delats upp. Kyrkogården har liksom de flesta andra utvecklats från en öppen ängsliknande plats med gravar spridda utan någon övergripande disposition, till en kyrkogård med reglerade kvarter som skiljdes åt av krattade gångar, gravar indelade efter köpegravsområden och efter områden där man begravdes efter den ”allmänna linjen”. Vid 1900-talets mitt bruket att skilja på begravningar utmed den allmänna linjen och i köpegravskvarter. Denna utveckling präglar också Bredestads kyrkogård. Den fortsatta utvecklingen av kyrkogården bör därför göras med hänsyn till dess historia, med hänsyn inte bara till kända person- och kulturhistoriska värden i enskilda gravvårdar utan även i element som speglar kyrkogårdens utveckling. Uttryck för detta är t ex skillnader mellan olika typer av gravvårdar som berättar om samhällets bredd och sociala skillnader. På Bredestads kyrkogård är dessa skillnader tydliga inte bara mellan olika kvarter utan också inom kvarteren, en rest från de äldre oregelbundna kvartersbildningarna där påkostade gravar ofta kantade de enklare i mitten av kvarteren. Det privata gravkoret över kontraktsprost Johannes Johansson med hustru från 1925 är också värdefullt ur denna aspekt. Till de kulturhistoriska värdena på kyrkogården i dess helhet hör även stenmuren, grindarna med olika årtal samt de rester av gångsystem som ännu är synligt. Samtliga kvarter har förändrats i stor omfattning. I kvarter A ligger det främsta kulturhistoriska värdet i enskilda gravvårdar. Flera vårdar är här ovanligt påkostade. I kvarter B ligger det främsta kulturhistoriska värdet i spännvidden mellan olika typar av gravvårdar. Här finns flera mycket intressanta vårdar, men i relation till dessa får även de mer vanliga och typiska vårdarna ett tydligt värde. I kvarter C är det däremot enhetligheten med moderna gravar som har ett visst kulturhistoriskt värde. I kvarter D är det liksom i kvarter B spridningen av olika typer av vårdar på en lite yta som är intressant – från det ståtliga privata gravkoret till de små vårdarna från allmänna linjen. Titlar på gravstenar förekommer relativt rikligt på kyrkogården. De som finns berättar om typiska äldre yrken och titlar i Bredestad så som gästgivaren, köpmannen, handlanden, godsägaren, lantbrukaren förutom de vanliga så som hemmansägaren, nämndemannen och ett flertal med kyrklig anknytning. Många av de enstaka gravvårdarna förmedlar kulturhistoria. Det kan gälla personhistoriska värden, lokalhistoriska, socialhistoriska, stil- och konsthistoriska värden etc. Det fåtal ytor som ännu är gruslagda (grusgångar och en enstaka grusgrav i kvarter D) bör värnas, eftersom grusets närvaro är en stor del av kyrkogårdens ursprunglighet och autenticitet. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. Sammanfattning ● Värna de skillnader som ännu finns mellan olika kvarter och delar av kyrkogården. De olika delarnas innehåll och utbredning berättar främst om äldre tiders sociala historia men även om hantverkskunnande, industrialisering, personhistoria mm. ● Bredestads kyrkogård är en typisk landsortskyrkogård men har en ovanligt välbevarad uppsättning av olika gravvårdar från lång tid tillbaka. Med ett sådan kulturhistoriskt rikt material blir det även viktigt hur det presenteras och inramas i de olika kvarteren. Grusytor, gräs, häckar är här viktiga delar. ● Äldre grindar och stenmurar runt begravningsplatsen är värdefulla inslag och delar av helhetsupplevelsen. Likaså är träd av hög ålder värdefulla för upplevelsen av kyrkogårdens kulturhistoriska värden. Beskrivning av enskilda kvarter Kvarter A De kulturhistoriska värdena i kvarteret är huvudsakligen kopplade till de enskilda vårdarna, och då främst de äldsta och större som är vända mot kyrkan i kvarterets norra del. Här finns ovanligt nog två vårdar som utförts av en skulptör som är – åtminstone delvis – känd till namnet; Sandin i Aneby. Även de övriga vårdarna från 1900-talets början ger tidstypisk karaktär åt kvarteret och har höga kulturhistoriska värden. Den storväxta almen vid västra kyrkogårdsstaketet kan möjligen ha ingått i den tidigaste trädkransen innan man planterade lönnarna, vilket man bör ta hänsyn till när det är dags för föryngring. Kvarter B Kvarterets främsta kulturhistoriska värde är förknippat med de enskilda gravvårdarna. Kvarteret ger idag en ovanligt fin översikt av variationen av olika gravvårdar, och omfattar en smidesvård, en trävård samt stenvårdar av olika stensorter och i olika utformning. Den äldre karaktären med grusytor framför vårdarna och deras häck- eller stenramar är dock borta, idag återstår endast radsättningen. Variationen av vårdar på ursprunglig plats från mycket påkostade till mycket enkla vårdar av nästan linjegravskaraktär visar också på en ovanlig social blandning. Kvarter CKvarteret är det mest homogena på kyrkogården med huvudsakligen låga och breda vårdar från 1900-talets mitt och andra hälft. Enskilda vårdar är tidstypiska representanter för denna tid, kulturhistoriskt värde har främst de med titlar, ortnamn, eller med mer konstnärlig utsmyckning. Även de med anonym och anspråkslös framtoning har dock kulturhistoriskt värde men då främst Kvarter C sett från sydost. Två typiska och ursprungliga gravvårdar, från 1979 respektive 1944. Den stora familjegraven är placerad nära grusgången, den mindre och yngre i en gravrad med borttagen rygghäck. 16 som tidstypiska representanter. Det kulturhistoriska värdet är även kopplat till kvarterets relativa enhetlighet. Den igensådda, före detta, gången som leder till och från östra grinden bör ej upplåtas för nya begravningar. Kvarter D Kvarteret är uppdelat i två delar med olika karaktär. I den norra delen visar de återstående vårdarna på en social struktur med större köpegravar utmed gångarna och mindre linjegravar i kvarterets mitt. Genom sin blandade karaktär representerar området ett äldre oreglerat gravkvarter vars tydlighet tyvärr försvunnit genom att fler vårdar har avlägsnats samt att inre gångar försvunnit. Gravkoret och grusgraven i södra delen visar på ett mer påkostat gravskick, gravkoret hör tätt samman och är unikt för Bredestads kyrkogård, medan grusgraven är en typisk företeelse som håller på att bli allt mer sällsynt idag. Vid tiden för då de flesta kvarstående äldre gravvårdar sattes var de flesta gravar täckta med grus och omgärdade med stenramar eller häckar. Den sista kvarvarande graven med grus är därför värdefull för att få en tydligare förståelse av det äldre gravskicket. |
