Stäng fönster Tranås kn, ÅSVALLEHULT 2:10 TRANÅS GAMLA GRIFTEGÅRD
Anläggning - Värdering
| Tranås gamla griftegård | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av kyrkogården i dess helhet Tranås gamla griftegård är ett ovanligt välbevarat och sammanhållet exempel på en stadskyrkogård från 1800-talets slut. Den strikt symmetriska uppbyggnaden är tidstypisk, liksom det dåvarande läget utanför köpingen. Griftegården omges av en stödmur med tuktad och fogad granit. Den centralt placerade ingången har en ursprunglig smidesgrind. Karaktäristisk trädkrans och allé av lind och lönn är till stor del bevarad och viss del föryngrad. Griftegården består av fyra rektangulära kvarter samt ett kvarter längs muren. Dessa definieras av krattade grusgångar. Den hierarkiska strukturen är mycket tydlig. De båda västra kvarteren upptas av allmänna linjegravar med småskaliga vårdar från 1886-1912 på gräsytor med friväxande björkar. Där ligger det unga Tranås mindre bemedlade och antalet titlar på vårdarna är lågt. De båda östra kvarteren och kvarteret längs med muren upptas av de enskilda, s.k. köpegravarna. Det är överlag familjegravar med påkostade resliga vårdar från 1880-1930-talet. Främsta materialet är polerad svart granit eller den röda Tranåsgraniten. Hela den östra hälften av griftegården är grusad och gravarna inramas vanligen av stenramar jämte ett intrikat nät av rumsbildande oxbärshäckar. Tre gravar har järnstaket och en grav inhägnad med kättingar. De enskilda gravarna längs muren i västra hälften har under efterkrigstiden förlorat sina grusbäddar och ramar till förmån för en lättskött gräsmatta. De påkostade vårdarna på de enskilda gravarna berättar om de ledande personerna i Tranås under dess framväxt. De många titlarna speglar den stora möbel- och pälsindustrin liksom järnvägens och handelns betydelse. Ett fåtal vårdar är särskilt utmärkande genom sin storlek. Obeliskformer och bautastenar är vanligast. Flera kända personer har här sin gravplats. Avgörande för att griftegården är så pass välbevarad är det faktum att den nya griftegården anlades redan 1911-13, varvid den gamla hamnade i ”träda”. Tranås gamla griftegård besitter ett mycket högt värde ur såväl konst- som lokal- och personhistoriskt perspektiv. Det är dessutom få kyrkogårdar i länet som behållit en så sammanhållen sekelskifteskaraktär. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar och gravrätter ändras. För Tranås gamla griftegård är det dock särskilt viktigt att man vinnlägger sig om bibehållandet av dess karaktär och är restriktiv vid förändringar. Sammanfattning - Tranås gamla griftegård har en välbevarad prägel av stadskyrkogård från sent 1800-tal. - Inhägnad med stödmur och smidesgrind utgör en väsentlig del i utformningen, liksom trädkrans och allé. Det är därmed viktigt att dessa strukturskapande drag vidmakthålles. - De grusade ytorna och häckarna är omistliga delar av griftegårdens särprägel och därmed av ett mycket högt kulturhistoriskt och gestaltningsmässigt värde. - Alla vårdar äldre än 1930 och/eller med titel bildar vittnesbörd om gravkonstens utveckling och stadens historia. De bör bevaras på plats, inklusive karaktärsskapande arrangemang som inramningar av sten eller järn. - Griftegården är mycket känslig för förändringar och nytillskott, vilket kräver restriktivitet. I aktuella fall skall nya vårdar anpassas till form och material hos de befintliga i respektive kvarter. |
