Stäng fönster Mjölby kn, BEGRAVNINGSPLATSEN 1 MJÖLBY GRAVKAPELL
Anläggning - Värdering
| MJÖLBY NYA KYRKOGÅRD, Mjölby gravkapell | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning På den ursprungliga kyrkogården har trots att en mycket stor del av de ursprungliga gravvårdarna bytts ut, men mycket av den ursprungliga strukturen bevarats. Detta gäller inte minst kvarteren E och F, där hela innerdelen av kvarteren består av grusade gravar mellan häckar. Här finns dock kulturvärdena huvudsakligen i själva strukturen, då många av vårdarna är utbytta eller relativt anonyma. I ytterkanterna av kvarteren och i utkantskvarteret I har det i stort sett enbart funnits grusgravar. Dessa har till stor del försvunnit, men de som är kvar visar på den ursprungliga strukturen och är av stort kulturhistoriskt värde. Flera gravar från 1800-talets slut och 1900-talets början har också bevarats. Till de historiskt viktiga gravstenarna bör de med titlar med anknytning till järnvägen framhållas. I kvarter A har en av de stupade svenska finlandsfrivilliga begravts. I kvarter G ligger den främste företrädare för den bondkomiska gengren inom underhållningen, Theodor Larson (Skånska Lasse), som också var en stor Mjölbyprofil liksom den ibland urnegravarna i kvarter H vilande borgmästare Bernt, den ende borgmästare staden hann få före kommunreformen. På 1951-års kyrkogård är kvarterens miljö med huvudsakligen strikt gravrader med rygghäckar är mycket tidstypisk vilket är av stort kulturhistoriskt värde. Den strikta miljön lättas upp av en gles spridning lövträd huvudsakligen i kvarter M men också med de oxlar som kompletterar rygghäckarna i kvarter P. Gravvårdarna täcker tiden mellan 1951 och 1980 och är med få undantag tidstypiska låga breda vårdar. Nästan inga vårdar har tagits bort eller ersatts varför en tydlig tidsskiktning syns. Kvarteren har tagits i anspråk i bokstavsordning vilket betyder att kvarter K är äldst följt av kvarter M och så vidare. Det är av stort kulturhistoriskt värde att det vid ersättande av de ursprungliga vårdarna sparas så pass många att denna tidsordning även i fortsättningen kan följas. På Skogskyrkogården består terrängen av högt uppvuxen tallskog med gräsmatta under. Genom skogsområdet löper ett flertal grusstigar eller asfalterade gångar som delar upp gräsmattorna i ett flertal olika avdelningar. På den äldsta delen av skogskyrkoggården är flertalet vårdar geometriskt uppställda på gräsmattorna, medan de i de lite senare delarna följer vindlande linjer av planteringar av perenner eller låga häckar. Större delen av trädkvarteren är inte tagna i bruk, men i kvarteret Eken och den del av kvarteret Tallen som tagits i bruk är gravarna arrangerade i rundlar kring de stora träden. Gravvårdarna är genomgående små och naturliga gråstenar försedda med text är vanliga. Bland vårdarna förekommer också sådana i form av kvarnhjul eller trä och metallkors, särskilt i trädkvarteren. Kyrkogårdsdelen är egentligen ännu för ung för en kulturhistoriskt utvärdering. Vad som redan står klart är dock att kvarteren genomgående innehåller höga miljömässigt betingade kulturhistoriska värden. Till detta kommer ett mindre antal vårdar av kulturhistoriskt intresse. Egeby kyrkogård är ännu för ung för att bedömas kulturhistoriskt. Enstaka vårdar med kulturhistoriskt intresse finns dock. DEL 1, DEN URSPRUNGLIGA NYA KYRKOGÅRDEN Kulturhistorisk bedömning På den ursprungliga kyrkogården har trots att en mycket stor del av de ursprungliga gravvårdarna bytts ut, men mycket av den ursprungliga strukturen bevarats. Detta gäller inte minst kvarteren E och F, där hela innerdelen av kvarteren består av grusade gravar mellan häckar. Här finns dock kulturvärdena huvudsakligen i själva strukturen, då många av vårdarna är utbytta eller relativt anonyma. I ytterkanterna av kvarteren och i utkantskvarteret I har det i stort sett enbart funnits grusgravar. Dessa har till stor del försvunnit, men de som är kvar visar på den ursprungliga strukturen och är av stort kulturhistoriskt värde. Flera gravar från 1800-talets slut och 1900-talets början har också bevarats. Till de historiskt viktiga gravstenarna bör de med titlar med anknytning till järnvägen framhållas. I kvarter A har en av de stupade svenska finlandsfrivilliga begravts. I kvarter G ligger den främste företrädare för den bondkomiska gengren inom underhållningen, Theodor Larson (Skånska Lasse), som också var en stor Mjölbyprofil liksom den ibland urnegravarna i kvarter H vilande borgmästare Bernt, den ende borgmästare staden hann få före kommunreformen. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER KV A Gravplats nr 1-123. Allmänna gravplatser löpnumrerade Av de fyra kvarteren söder om gravkapellet är kvarter A det nordöstra. Kulturhistorisk bedömning Kvarter A utgör en del av den ursprungliga kyrkogården och har bevarat en del av dennas utpräglade karaktär med skilda delar för skilda stånd. Skillnaden mellan de dyrare familjegravplatserna i kvarterets utkanter och västra del och de allmänna platserna i kvarterets inre östra del är fortfarande tydliga och ett bevarade av detta är av mycket högt kulturhistoriskt intresse, även om en stor del av de enskilda vårdarna är utbytbara. I kvarteret ligger också de allmänna gravarna längs grusstråk, något som bör ha varit vanligt tidigare men som nästan helt har försvunnit, även från de kyrkogårdar där en allmän linje finns kvar. I det yttre har stora delar av vårdarna på de dyrare famliljegravplatserna bytts ut, främst på 1950 och 1970-talen. Kvarteret utgör en viktig del av helheten och karaktären på den äldsta delen av nya kyrkogården. KV B Gravplats nr 1-68. Allmänna gravplatser löpnumrerade Av de fyra kvarteren söder om gravkapellet är kvarter B det sydöstra. Kulturhistorisk bedömning Kvarter B utgör en del av den ursprungliga kyrkogården och har bevarat en del av dennas utpräglade karaktär med skilda delar för skilda stånd. Skillnaden mellan de 22 dyrare familjegravplatserna i kvarterets utkanter och västra del och de allmänna platserna i kvarterets inre östra del är fortfarande tydliga och ett bevarade av detta är av mycket högt kulturhistoriskt intresse, även om en stor del av de enskilda vårdarna är utbytbara. I kvarteret ligger också de allmänna gravarna längs grusstråk, något som bör ha varit vanligt tidigare men som nästan helt har försvunnit, även från de kyrkogårdar där en allmän linje finns kvar. I det yttre har stora delar av vårdarna på de dyrare famliljegravplatserna bytts ut, främst på 1950 och 1970-talen. Kvarteret utgör en viktig del av helheten och karaktären på den äldsta delen av nya kyrkogården. KV C Gravplats nr 1-125, insprängda urnegravar löpnumrerade Av de fyra kvarteren söder om gravkapellet är kvarter C det sydvästra. Kulturhistorisk bedömning Kvarteret har bevarat sin urpsrungliga karaktär från 1800-talets slut och ett flertal av vårdarna tillhör den första generationen gravvårdar. Kvarteret avviker från övriga på den gamla delen av nya kyrkogården genom att det är kuperat och beväxt med gles skog. Gravarna ligger närmast terrasserade upp mot sydväst. KV D Gravplats nr 1-151, allmänna gravar barn är löpnumrerade Av de fyra kvarteren söder om gravkapellet är kvarter D det nordvästra. Kulturhistorisk bedömning Kvarteret har behållit stora delar av sin ursprungliga karaktär men är kraftigt förändrat under sent 1900-tal, då de flesta av de äldre vårdarna bytts ut och de flesta av grusgravarna tagits bort. Kvarteret har med rygghäckar givits en ny utformning i samma stil. Det insprängda området med allmänna barngravar tillhör den ursprungliga strukturen på kyrkogården och är av mycket högt kulturhistoriskt värde. KV E Gravplats nr 1-142 Av de fyra kvarteren norr om gravkapellet är kvarter D det sydvästra. Kulturhistorisk bedömning Trots att den överväldigande majoriteten av vårdarna har bytts ut har kvarterets ursprungliga karaktär med i stort sett uteslutande grusgravar bevarats. Dessa har ursprungligen bestått av dyrare platser med stenramar i öster och väster och billigare häckomgärdade platser i det inre. KV F Gravplats nr 1-151 Av de fyra kvarteren söder om gravkapellet är kvarter F det nordvästra. Kulturhistorisk bedömning Trots att den överväldigande majoriteten av vårdarna har bytts ut har kvarterets ursprungliga karaktär med i stort sett uteslutande grusgravar bevarats. Dessa har ursprungligen bestått av dyrare platser med stenramar i öster och väster och billigare häckomgärdade platser i det inre. KV G Gravplats nr 1-151, allmänna gravar barn är löpnumrerade Av de fyra kvarteren norr om gravkapellet är kvarter G det nordöstra. Kulturhistorisk bedömning Kvarteret är mycket kraftigt föreändrat under sent 1900-tal och mycket lite påminner om dess ursprungliga utseende. Mycket högt kulturhistoriskt värde har ”Skånska Lasses” gravvård och de närmast denna liggande fåtalet bevarande ursprungliga grusade gravarna. I övrigt finns ett mindre antal vårdar med titlar. KV H Gravplats nr 1-151, insprängda urnegravar är löpnumrerade Av de fyra kvarteren norr om gravkapellet är kvarter H det sydöstra. Kulturhistorisk bedömning I söder och väster finns trädrader som utgör delar av de för kyrkogårdsdelen karaktäristiska allérna. I övigt är kvarter H är fullständigt omgestaltat under sent 1900- tal. Häcksystem och träd är tillkomna under senare år och de flesta gravvårdarna är ersatta med nya under 1900-talets senare del. Höga kulturhistoriska värden finns i en del enskilda gravvårdar. Främst de med titlar. En historiskt viktig person för Mjölby stad är stadens ende borgmästare Ragnar Bernt vars vård står bland urnegravarna. KV I Gravplats nr 1-171, urnegravarna är löpnumrerade Kulturhistorisk bedömning Kvarteret innehåller i söder några av de äldsta vårdarna på kyrkogården (1883, 1889 och 1892). Dessa är sannolikt bland de första på plats sedan kyrkogårdens invigts och är av mycket högt kulturhistoriskt värde. Kvarteret är ett ursprungligt ytterkvarter som innehållit i stort sett enbart grusade stenramsgravar. Dessa är till största delen borttagna, men ett större sammanhängande område med ursprungliga gravar finns i syd och sydväst, samt i norr längs tegelmuren. De sistnämnda är i allmänhet överväxta med mossa och gräs. Det är viktigt att strukturen av grusat ytterkvarter bibehålls i detta område. Många gravvårdar är försedda med titlar. Dessa visar en god bild av den framväxande staden och dess tidiga näringar, järnvägen och kvarnarna. Dessa är av högt kulturhistoriskt värde. Miljön i kvarteret med trädkrans och mur samt dess funktion som omgärdning till den övriga ursprungliga kyrkogården gör kvarteret till en viktig del av denna. DEL 2, 1951-ÅRS KYRKOGÅRD Kulturhistorisk bedömning Kvarterens miljö med huvudsakligen strikt gravrader med rygghäckar är mycket tidstypisk vilket är av stort kulturhistoriskt värde. Den strikta miljön lättas upp av en gles spridning lövträd huvudsakligen i kvarter M men också med de oxlar som kompletterar rygghäckarna i kvarter P. Gravvårdarna täcker tiden mellan 1951 och 1980 och är med få undantag tidstypiska låga breda vårdar. Nästan inga vårdar har tagits bort eller ersatts varför en tydlig tidsskiktning syns. Kvarteren har tagits i anspråk i bokstavsordning vilket betyder att kvarter K är äldst följt av kvarter M och så vidare. Det är av stort kulturhistoriskt värde att det vid ersättande av de ursprungliga vårdarna sparas så pass många att denna tidsordning även i fortsättningen kan följas. BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER KV K Gravplats nr 1-153 Kulturhistorisk bedömning Kvarteret utgör den äldsta delen av 1951-års kyrkogård. Det är tidstypiskt ordnat med raka rader gravvårdar och rygghäckar, där några häckar ersatts med rosenrabatter eller perenner. I stort sett samtliga av de ursprungliga vårdarna finns kvar vilket gör kvarteret till ett tidsdokument från 1950-talets första hälft. KV L Gravplats nr 1-75 Kvarteret ligger längst i väster på den lägre delen och gränsar till cermoniplatsen i väster. Kulturhistorisk bedömning Kvarteret utgör en av de äldsta delarna av 1951-års kyrkogård. Det är tidstypiskt ordnat med raka rader gravvårdar och rygghäckar. I stort sett samtliga av de ursprungliga vårdarna finns kvar vilket gör kvarteret till ett tidsdokument från 1950-talet. KV M Gravplats nr 1-109 Kvarteret ligger mellan södra kyrkogårdsmuren och den kringgående grusgången. Kulturhistorisk bedömning Miljön med inslag av uppväxta träd, främst björkar och avsaknaden av de annars förekommande rygghäckarna, ger kvarteret en ängsliknande karaktär vilket gör att resten av kyrkogården upplevs som mindre strikt. Kvarteret användes främst under tidigt 1960-tal. Få eller inga vårdar är ersatta. Enstaka vårdar har kulturhistoriskt värde. KV O Gravplats nr 1-175 Kvarteret ligger mellan den södra och västra kyrkogårdsmuren och den kringgående grusgången. Kulturhistorisk bedömning Kvarterets södra del är arrangerat på tidstypiskt sätt med raka gravrader och rygghäckar. De västra och norra delarna är öppnare med gravarna i halvcirklar. Kvarteret användes främst under 1960-talets senare del. Få eller inga vårdar är ersatta. Enstaka vårdar har kulturhistoriskt värde. KV P Gravplats nr 1-252 Kvarteret utgör den inre delen av den högre liggande västra halvan av 1951 års kyrkogård. Kulturhistorisk bedömning Miljön består huvudsakligen av strikta gravstensrader utefter rygghäckar. Oxlarna i kvarterets västra del lättar upp det strikta intrycket. Upplägget är tidstypiskt Kvarteret användes främst under tidigt 1970-tal. Få eller inga vårdar är ersatta. Enstaka vårdar har kulturhistoriskt värde. KV R Gravplats nr 1-96 Kvarteret ligger i den östra delen av den norra utkanten. Kulturhistorisk bedömning Litet halvcirkelformat kvarter avsett för urnebegravning. Samtliga vårdar har samma storlek och platserna är små. Enstaka vårdar har titel utsatt. DEL 3, SKOGSKYRKOGÅRDEN Kulturhistorisk bedömning Terrängen består av högt uppvuxen tallskog med gräsmatta under. Genom skogsområdet löper ett flertal grusstigar eller asfalterade gångar som delar upp gräsmattorna i ett flertal olika avdelningar. På den äldsta delen av skogskyrkoggården är flertalet vårdar geometriskt uppställda på gräsmattorna, medan de i de lite senare delarna följer vindlande linjer av planteringar av perenner eller låga häckar. Större delen av trädkvarteren är inte tagna i bruk, men i kvarteret Eken och den del av kvarteret Tallen som tagits i bruk är gravarna arrangerade i rundlar kring de stora träden. Gravvårdarna är genomgående små och naturliga gråstenar försedda med text är vanliga. Bland vårdarna förekommer också sådana i form av kvarnhjul eller trä och metallkors, särskilt i trädkvarteren. Kyrkogårdsdelen är egentligen ännu för ung för en kulturhistoriskt utvärdering. Vad som redan står klart är dock att kvarteren genomgående innehåller höga miljömässigt betingade kulturhistoriska värden. Till detta kommer ett mindre antal vårdar av kulturhistoriskt intresse. DEL 4, EGEBY KYRKOGÅRD Kulturhistorisk bedömning Egeby kyrkogård är ännu för ung för att bedömas kulturhistoriskt. Enstaka vårdar med kulturhistoriskt intresse finns dock. |
