Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Norrköping kn, SÖDERSTADEN 1:2 NORRKÖPINGS SÖDRA KYRKOGÅRD

 Anläggning - Värdering

NORRKÖPINGS SÖDRA KYRKOGÅRD
1/1/07
Motivering
BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN

Kulturhistorisk bedömning
Södra kyrkogården i Norrköping är en samlad miljö med mycket höga kulturhistoriska
värden. Kyrkogårdens äldsta delar är från 1813. Grindar, staket, kapell och trädkrans är
viktiga komponenter för det samlade intrycket av kyrkogården.

Kyrkogården har en relativt strikt karaktär med dess rygghäckar av i huvudsak
cotoneaster. Till denna karaktär bidrar också systemet med grusgångar som bildar en
korsform på kyrkogården. Dessa är viktiga för att kyrkogårdens struktur ska vara synlig.
Fram till kapellet, längs grusgången från den norra ingången leder en allé av tuktade
ekar som i dagsläget håller på att bytas ut mot yngre lövträd. Även längs mittaxeln på
kyrkogården, längs gången mellan kvarter 3 och 4 finns tuktade ekar i allé. Träd inne på
kyrkogårdar minner om ett äldre parkideal som växte fram vid slutet av 1700-talet och
som utvecklats. Den långa traditionen och upplevelsen gör att det är värdefullt att
bevara och återplantera träd på kyrkogårdarna.

Kapellet har höga kulturhistoriska värden både ur användningssynpunkt och med tanke
på dess arkitektoniska värde. Det har en framträdande placering och är viktig för den
rumsliga miljön på kyrkogården.

Rygghäckarna har en viktig funktion då de binder samman gravraderna och bidrar till
kyrkogårdens strikta karaktär. I kvarter 1 sträcker sig inte rygghäckarna över hela
kvarteret utan ger ett mer öppet och livligt intryck.

Enskilda gravvårdar besitter mycket höga kulturhistoriska värden. Ett par av
Norrköpings mest inflytelserika personer som betytt mycket för staden ligger begravda
här på Södra kyrkogården. Dessa gravvårdar är i regel större och utmärker sig på
kyrkogården och har således även ett stort rumsligt värde. Det finns flera exempel på
ålderdomliga gravvårdar, gravvårdar av en speciell typ eller av hantverksmässigt
utförande eller som ovan nämnts, gravvårdar med höga lokal och i övrigt
kulturhistoriska värden.

Det är främst i kvarter 1 som de största, mest monumentala vårdarna finns, även om det
i de andra kvarteren förekommer större gravanläggningar också, förutom i kvarter 5
som är ett modernt urngravskvarter.

I kvarter 1 finns exempelvis en större gravanläggning över familjen von Leesen. Den
högsta vården är en obelisk, anlagd på en gräsbesådd kulle omgiven av flera andra
vårdar, sandtäckning samt med järnsmidesomgärdning. Den restes till minne av Jacob
von Leesen och hans familj. Jacob von Leesen kom ursprungligen från Hamburg där
hans far ägde ett sockerbruk. 1829 kom han till Norrköping för att biträda sin morbror
som sockermästare. Jacob grundlade stadens vattenledning. Han gav flera stora
donationer till förmån för barn, sjuka och gamla.

I kvarter 1 ligger också Lars Magnus Trozelli, (1785-1852) med maka Brita Lucia
(1792-1884) begravda. Trozelli var en inflytelserik familj i Norrköping under 1800-
talet. Från 1845 ägde Trozelli hela Holmens bruk med dess kvarnar, pappersbruk,
verkstäder och ett 25-tal gårdar. Större delen av familjens förmögenhet med ett flertal
större egendomar testamenterades till Norrköpings stad.

En annan speciell gravvård i kvarter 1 är den över C. G. Schubert, (1804-1842), en vård
i form av ett svart järnkors på en hög stensockel med tre örnar med lagergirlang i
näbbarna. Detta är dessutom en mycket ovanlig gravvård.

1842 utsågs Carl Teodor Malm till stadsarkitekt i Norrköping och kom att verka i staden
i över 40 år. Han har ritat ett flertal mycket uppskattade byggnader i Norrköping, bland
annat läroverket, stora hotellet, gravkapellet på Matteus kyrkogård och Swartziska huset
vid järnbron. Han och hans hustru ligger begravda i kvarter 1.

Det finns ett flertal ålderdomliga vårdar i form av kors, hällar och större s.k. bautastenar
i kvarter 1 även om det finns några moderna vårdar också. I kvarter 2 däremot är
andelen moderna vårdar större även om det här också finns högresta, ålderdomliga
vårdar. Det förhåller sig på samma sätt i kvarter 3 och 4. I kvarter 3 finns en speciell,
högrest vård i zinkplåt, nr 22-23, längs mittgången. Kvarter 5 sträcker sig utmed muren
på södra och västra sidan. På den södra sidan finns det vårdar uppsatta på muren. Det
finns också gravvårdar av låg och bred sort, s.k. moderna vårdar. Kvarter 5 är ett
urngravskvarter.

Flera av gravvårdarna på kyrkogården har någon form av titel. Titlar är kulturhistoriskt
intressanta eftersom de kan ge mycket information om vilka som levt och verkat i en
bygd, vilka yrken som har varit representerade, sociala grupper etc. Bland annat finns
titlar så som öfverkonstapel, åldermannen, ryttmästare, landsekreteraren och riddaren,
bruksförvaltaren, enkefru, klädesfabrikören, bokbindaren, prosten, handlanden, fröken,
fjärdingsmannen, bryggaren, extra provinsialläkaren, postmästaren, kamreraren,
godsegaren, landtbrukaren, consul och riddare, skohandlaren, bankvaktmästare.

Av stort värde är de gravvårdar med bevarade stenramar och sandtäckning. Det finns två
sandtäckta gravar i kvarter 3. Tidigare var det mycket vanligt med sand/grustäckning på
länets kyrkogårdar. Omgärdning med stenramar verkar ha blivit vanligt från 1920-talet.
Efter hand, främst från 1950-talet, har dessa successivt tagits bort, dels i och med att
andra ideal tillkommit men även för att underlätta gravarnas skötsel.

Omgärdning av järnstaket är en mer påkostad form av omgärdning som förekommer
åtminstone från 1800-talets senare del. Dessa har ett mycket högt kulturhistoriskt värde.
En stor del av gravvårdarna avdelas med små korta och låga bitar av buxbomshäckar.
Häckomgärdade gravar var liksom andra omgärdningar vanligare förr och har ett
kulturhistoriskt värde. Hur lång traditionen med dessa häckar är på Södra kyrkogården
är dock inte förankrat.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter 1

Kulturhistorisk bedömning
Det finns stora kulturhistoriska värden i kvarter 1. Här ligger många av de för
Norrköpings stads inflytelserika personer begravda. Dessa gravvårdar är i regel stora,
påkostade gravanläggningar, ofta med omgärdning.

I kvarter 1 finns exempelvis en större gravanläggning över familjen von Leesen. Den
högsta vården är en obelisk, anlagd på en gräsbesådd kulle omgiven av flera andra
vårdar, sandtäckning samt med järnsmidesomgärdning. Den restes till minne av Jacob
von Leesen och hans familj. Jacob von Leesen kom ursprungligen från Hamburg där
hans far ägde ett sockerbruk. 1829 kom han till Norrköping för att biträda sin morbror
som sockermästare. Jacob grundlade stadens vattenledning. Han gav flera stora
donationer till förmån för barn, sjuka och gamla.

I kvarter 1 ligger också Lars Magnus Trozelli, (1785-1852) med maka Brita Lucia
(1792-1884) begravda. Trozelli var en inflytelserik familj i Norrköping under 1800-
talet. Från 1845 ägde Trozelli hela Holmens bruk med dess kvarnar, pappersbruk,
verkstäder och ett 25-tal gårdar. Större delen av familjens förmögenhet med ett flertal
större egendomar testamenterades till Norrköpings stad.

En annan speciell gravvård i kvarter 1 är den över C. G. Schubert, (1804-1842), en vård
i form av ett svart järnkors på en hög stensockel med tre örnar med lagergirlang i
näbbarna.

Det finns ett flertal ålderdomliga vårdar i form av kors, hällar och större bautastenar i
kvarter 1 även om det finns några moderna vårdar också
Det finns flera intressanta titlar på gravvårdarna i kvarteret. Titlar är kulturhistoriskt
intressant i och med att de kan ge mycket information om vilka som levt och verkat i en
bygd. Det finns exempelvis titlar som öfverkonstapel, åldermannen, ryttmästare,
landsekreteraren och riddaren, bruksförvaltaren, enkefru, klädesfabrikören,
bokbindaren. Bland dessa och övriga vårdar inom kvarteret finns ålderdomliga
gravvårdar och ett par av dem utmärks särskilt genom sin höjd, omgärdning och
omfattning. Det finns bland annat s.k. bautasten, obelisk, kolonn, olika former av kors,
en äldre i stort sett oläslig röd kalkstenshäll, öppen bok, gjutjärnskruka, ”gotiskt
fönster”, olika typer av kalkstensvårdar m.m.

För kvarterets struktur har rygghäckarna stor betydelse. Dessa sträcker sig inte i strikta
rader från norr till söder utan har en friare placering till följd av att kvarteret har flera
större gravanläggningar som sträcker sig över flera rader.

Kvarter 2

Kulturhistorisk bedömning
Kvarter 2 har liksom föregående kvarter ett flertal gravvårdar med mycket höga
kulturhistoriska värden. Värdet kan gälla att vården är ålderdomlig, av en speciell
utformning, äga lokal eller kulturhistoriska värden etc. Ett exempel på en ovanlig vård
är den på bilden ovan. Denna är utformad som ett krucifix med ett tak, allt av trä.
Vidare finns gravvårdstyper som s.k. bautasten, kors, block och vårdar omgärdade med
stenram och en med kätting och pollare. Omgärdning med stenram verkar ha blivit
vanligt från 1920-talet och framåt. Vid mitten av 1900-talet togs ett flertal av
stenramarna bort från länets kyrkogårdar till följd av andra ideal och för att underlätta
skötseln av gravarna. Omgärdning med kätting/järnsmides/gjutjärnsstaket är en mer
påkostad omgärdning som förekommer sedan andra halvan av 1800-talet.
Det finns flera gravvårdar som har någon form av titel i kvarter 2. Exempel på titlar är
direktör, prosten, handlanden, fröken, fjärdningsmannen, bryggaren, extra
provinsialläkaren, byggmästare, godsegare, consul och riddare samt brukspatronen.
Ett stort värde ligger även i kvarterets struktur med dess system av rygghäckar och
grusgångar. Dessa har stora miljömässiga värden och bidrar till den strikta karaktären.

Kvarter 3

Kulturhistorisk bedömning
Ett högt kulturhistoriskt värde ligger i kvarterets struktur med dess raka rader av
rygghäckar och gravrader. Ett flertal gravvårdar har ett mycket stort värde. Detta värde
består bland annat av vårdens utformning, person- eller lokalhistoriska värden,
förekomst av eventuell titel etc. I kvarter 3 finns ett par sandtäckta gravar omgärdade
med stenram. Dessa har ett särdeles högt värde. Från 1920-talet verkar stenramar ha
blivit vanliga och förekom i stor utsträckning tidigare. Från mitten av 1900-talet började
de tas bort från länets kyrkogårdar. Detta bland annat för att gravarnas skötsel skulle
underlättas. Flera av vårdarna i kvarteret bär också synliga spår av att de tidigare varit
omgärdade av stenramar. Det finns två lite större s.k. bautastenar, och ett par av den
traditionella höga, smala typen som var vanlig vid början av förra sekelskiftet. Annars
är flertalet vårdar av låg, bred, modern sort. En ovanlig vård är den i plåt, rest 1914 över
Österlöfs familj.

Bland de titlar som förekommer i kvarteret finns exempelvis pastor, gårdsägaren,
häradsdomaren, köpman, guldsmeden, överläraren, polistjänstemannen,
trädgårdsmästaren. En särskilt intressant titel ur historisk synvinkel är F. Verkmästaren
vid N. Ö. J. Förkortningen stod för Norra Östergötlands Järnväg.
Den uppmurad brunn av kalksten som står i utkanten av kvarteret på den östra sidan har
ett visst kulturhistoriskt värde.

Kvarteret omges på västra och södra sidan av formklippta ekar som nu håller på att
bytas ut mot nya, unga lövträd. Träd inne på kyrkogårdarna har en lång tradition som
sträcker sig tillbaka vid slutet av 1700-talet. Dessa har också ett stort rumligt värde.

Kvarter 4

Kulturhistorisk bedömning
Kvarterets struktur med dess strikta rader av rygghäckar och gravar har vid sidan av
enstaka gravvårdar ett högt kulturhistoriskt värde.
Till större delen består kvarteret av låga, breda, moderna vårdar, även om det även finns
ett par högresta. Det finns ett par exempel på ålderdomliga gravvårdar i kvarteret. Det
finns bland annat obelisk, s.k. bautasten och stele. Ett par av vårdarna har någon form
av titel. Det finns exempelvis titlar som muraren, köpman, smidesmästaren, snickaren,
lektor och banmästaren.

Kvarter 5

Kulturhistorisk bedömning
Kvarteret är relativt ungt och består enbart av urngravar. Värdet ligger i kvarterets
struktur med dess tidstypiska, uppsatta gravvårdar utmed södra muren och dess system
av rygghäckar. Ett par av vårdarna har någon titel vilket ger dessa ett lokalhistoriskt
värde, exempelvis Norrköpings stadsarkitekt Lennart Bergentz gravvård.