Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ödeshög kn, ÖDESHÖG 5:14 ÖDESHÖGS BEGRAVNINGSPLATS

 Anläggning - Värdering

ÖDESHÖGS BEGRAVNINGSPLATS
1/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning
Ödeshögs begravningsplats med dess gravkapell, grindar, träd och trädkrans är en väl
sammanhållen miljö med mycket höga kulturhistoriska värden.
Begravningsplatsen anlades på grund utav att kyrkogården vid kyrkan var fullbelagd. Till en
början gjordes inte mer än de nödvändigaste planeringarna av begravningsplatsen och den
första gravläggningen genomförs 1928. I samband med att begravningsplatsen anlades
byggdes också ett begravningskapell, efter ritningar av arkitekt Göran Pauli, Stockholm.
Under slutet av 1930-talet genomfördes en omläggning av Ödeshögs kyrkogård och de flesta
begravningarna skedde därför där fram till 1950-talet då kyrkogården återigen börjat att bli
fullbelagd. Begravningsplatsen hade börjat förfalla och en upprustning och omgestaltning
skedde. Begravningsplatsen delades in i fyra kvarter, vilka avgränsades med häckar och
plattsatta gångar. Kvarteren såddes med gräs och tidigare gravvårdar flyttades för att ingå i det
nya systemet. I kvarteren och i kvarterens utkanter planterades träd. Framför gravkapellet
byggdes en spegeldammen och kalkstensplattorna vid entrén lades ut. Kyrkogården anlades
efter ett parkideal med rumsbildningar och siktgator.
1984 utvidgas kyrkogården åt väster och en minneslund anläggs, 1987 invigs klockstapeln.
Av stort kulturhistoriskt- och miljöskapande värde för hela miljön i vid begravningsplatsen är
bland annat träden i trädkransen som visar på det parkideal som blev vanligt på
landsortskyrkogårdarna framförallt under 1800-talet.

De grusbelagda gångarna, grindarna och träden i kvarterens utkanter och enskilda träd i
kvarteren är idag mycket väsentliga för begravningsplatsens symetriskt uppbyggda plan. De
olika beståndsdelarna är väsentliga för man skall kunna se strukturerna mellan de olika
kvarteren och begravningsplatsens utvidgning. Det samma gäller de rygghäckar som växer i
nordväst/sydöstlig riktning i flera av kvarteren.
På kyrkogården är till viss del den äldre strukturen som uppstod senast under andra delen av
1800-talet väl bevarad. Den innebär att mer påkostade ”köpegravar” förlades invid
kyrkogårdsmuren och i kvarterens ytterkanter. Inne i kvarteren fanns de enklare linjegravarna.
Systemet med linjegravar växer fram under slutet av 1700- talet. Det innebar att
begravningarna skedde på linje vartefter dödsfallen skedde. Äkta makar eller andra
familjemedlemmar begravdes inte bredvid varandra. Från början innebar systemet troligen
inte någon direkt ”statusskillnad” men under 1800-talet övergick det till att bli en
gravläggning för dem som inte kunde eller ville betala för en gravplats.
På begravningsplatsen står ”köpegravarna” mestadels längsmed begravningsplatsens
omgärdning. Idag finns enstaka omgärdade gravvårdar kvar som visar på en gravutformning
som var mycket vanlig på länets kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och ca 100 år framåt.
Gravstaket i järnsmide är en tidig form av omgärdning, medan stenramarna mestadels är från
1920-talet och framåt.

Enstaka gravvårdar har ett högt eller mycket högt kulturhistoriskt värde. Detta gäller bland
annat de omgärdade gravvårdarna, obelisk och kors i sten eller järn.
Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bland annat i form av
titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. På
Ödeshögsbegravningsplats finns titlar såsom lantbrevbäraren, överläkaren, rörmontören samt
en gravvård mer titeln ”Ösjökungen”.

Stort lokalhistoriskt värde har även gravvården (grav nr B 1-5) över makarna Dahl från St
Kulltorp. Enligt uppgift var det de som skänkte marken där begravningsplatsen uppfördes.
Hustrun dog 1926 och begravdes då på Ödeshög kyrkogård. När begravningsplatsen var
färdigställd flyttades hon hit. Lokalhistoriskt värde har även gravvård (grav nr B 8,9) över
Engvall som var den första att gravsättas på begravningsplatsen. 1928.

Kvarter A

Kulturhistorisk bedömning
Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bland annat i form av
titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I kvarteret finns en titel
såsom lantbrevbäraren.

Kvarter B

Kulturhistorisk bedömning
De omgärdade gravvårdarna visar på en gravutformning som var mycket vanlig på länets
kyrkogårdar från mitten av 1800-talet och framåt. Gravstaket i järnsmide är en tidig form av
omgärdning , medan stenramarna mestadels är från 1920- talet och framåt.
Enstaka gravvårdar har ett stort lokalhistoriskt värde bland annat i form av titlar, som säger en
del om näringsliv och social struktur. Av lokalhistoriskt intresse är även den gravvård som är
efter den första gravsättningen på Ödeshögs begravningsplats, gravvården över Engvall,
gravvårdsnummer B 8,9. Samt den gravvård över makarna Dahl från Stora Kulltorp som
enligt uppgift skänkte marken där begravningsplatsen anlades. Hustrun dog 1926 och
begravdes då på Ödeshögs kyrkogård, efter det att begravningsplatsen färdigställts flyttades
hon till denna.

Kvarter C

Kulturhistorisk bedömning
Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bland annat i form av
titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I kvarteret finns titlar
såsom; överläraren, inspektorn, kantorn, smidesmästaren, mjölnaren och rörmontören.

Kvarter D

Kulturhistorisk bedömning
Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bland annat i form av
titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I kvarteret finns titlar
såsom; skomakaremästaren, hemmansägaren och kyrkvärden.

Kvarter E

Kulturhistorisk bedömning
Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bland annat i form av
titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I kvarteret finns titlar
såsom; provinsialläkaren, ingenjören, och f.d lantbrukaren.

Kvarter F

Kulturhistorisk bedömning
Enstaka gravvårdar kan även ha ett mycket stort lokalhistoriskt värde bland annat i form av
titlar, som säger en del om näringsliv och social struktur i en socken. I kvarteret finns titlar
såsom; skorstensfejaremästaren, hemmansägaren och ”Ösjökungen”.

Kvarter G

Kulturhistorisk bedömning
På grund utav att kvarteret lagts ut så sent som 1984 och att det inte finns några enskilda
gravvårdar med stort kulturhistoriskt värde görs ingen kulturhistorisk bedömning av detta
kvarter.

Kvarter H

Kulturhistorisk bedömning
På grund utav att kvarteret lagts ut så sent och att det inte finns några enskilda gravvårdar med
stort kulturhistoriskt värde görs ingen kulturhistorisk bedömning av detta kvarter.
Träden i kvarteret är mycket karaktärsskapande för kvarteret och delvis även för hela
begravningsplatsens karaktär.

Kvarter I

Kulturhistorisk bedömning
På grund utav att kvarteret lagts ut så sent och att det inte finns några enskilda gravvårdar med
stort kulturhistoriskt värde görs ingen kulturhistorisk bedömning av detta kvarter.
Träden i kvarteret är mycket karaktärsskapande för kvarteret och delvis även för hela
begravningsplatsens karaktär.