Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Skövde kn, KLACKEN 1:20 M.FL. BRÄNNEMO

 Anläggning - Värdering

BRÄNNEMO
6/24/13
Motivering
Kulturmiljö av mycket stort värde då den har en mycket väl bibehållen helhet, med en intakt platsbildning med kyrkobyggnad, skolhus och lärarbostad (f.d. småskola). Vid Brännemo ligger bebyggelsen samlad på var sida om landsvägen mellan Greby och Hönsa, och platsen växte omkring 1920 fram som en betydelsefull knutpunkt i bygden. Brännemo som centralpunkt i skogsbygden expanderade mycket tack vare enskilda personers initiativ och genom lokala, kollektiva insatser. Miljön präglas främst av välbevarade byggnader och anläggningar från tidigt 1900-tal, med betoning på sockengemensamma funktioner som kyrka och skola i en tid då många människor ännu bodde på landsbygden. Som något senare inslag i miljön finns en byggnad som torde vara byggs som bastu, och vittnar om tankar de tankar om hygien som spreds i landet under 1930- och 40-talen. Särskilt karaktärsskapande är miljöns väl sammanhållna karaktär där platsen öppnar sig och välkomnar besökaren i den omgivande skogsbygden.

Kulturmiljön ger uttryck för hur människors behov av skola och kyrka i denna del av socknen gav upphov till en centralpunkt i den marginalbygd som Stöpaskogens utkant var. Samtidigt som platsen genom sin öppna karaktär skiljer sig från den omgivande Stöpaskogen, ger den lilla gården Klackafallet insikt om att jord- och skogsbruk var viktig som näring redan innan Brännemo utvecklades till en liten knutpunkt. I kulturmiljön är bebyggelsen alltjämt tätt samlad kring det ursprungliga läget vid landsvägen mellan Greby och Hönsa. De kvarvarande byggnaderna är i hög grad bevarade, och ger en god bild av byggnadsskick och arkitektoniska ideal decennierna kring och efter sekelskiftet 1900. Trots mindre förändringar av bebyggelsen under 1900-talet, upplevs miljön idag till stor del som ålderdomlig och autentisk med den välbevarade sockenanknutna bebyggelsen. Kulturmiljön ger genom skolhusen och kyrkobyggnaden uttryck för hur viktig denna centralpunkt var i en tid då landsbygden ännu var rikt befolkad, men kommunikationerna ännu var förhållandevis dåliga.

Kulturmiljön karaktäriseras av en småskalig, men tät bebyggelsemiljö med byggnader för allmänna ändamål vid en öppen plats i ett landskap som präglas av sitt läge i utkanten av Stöpaskogen. Området präglas av rejäla byggnader från 1900-talets början, tätt samlad vid landsvägen genom skogsbygden. Karaktärsskapande är i hög grad den välproportionerade kyrkobyggnaden omgiven av den muromgärdade kyrkogården och det tidstypiska skolhuset i tjugotalsklassicism med tillhörande nyttobyggnader. Bebyggelsen karaktäriseras utöver av den sockengemensamma bebyggelsen av den lilla gården Klackafallet med faluröda byggnader, som fanns på platsen innan kapell och skolhus uppfördes.