Stäng fönster Stockholm kn, VALLGOSSEN 14 SANKT GÖRANS GYMNASIUM
Anläggning - Värdering
| Nya Yrkesskolan, Sankt görans gymnasium | |
| 3/22/24 |
| Motivering |
|---|
|
Före detta S:t Görans gymnasium, ursprungligen kallad Nya yrkesskolan, uppfördes 1956-1960 för Centralskolan för husligt arbete och Centralskolan för yrkessömnad. Byggnaden ritades av arkitekterna Léonie och Charles-Eduard Geisendorf och utgör ett av landets främsta exempel på modernistisk betongarkitektur. Genom sin höga höjd med elva våningar och sitt starka arkitektoniska uttryck är S:t Görans gymnasium en av efterkrigstidens mest karaktäristiska byggnader i Stockholm. Som en god representant för senmodernismen har den potential att berätta om tidens planerings- och arkitekturideal. Byggnaden har sedan den invigdes hyllats för sin arkitektur, men har även röstats fram som en av Stockholms fulaste byggnader. Léonie Geisendorf var en av tidens mest inflytelserika kvinnliga arkitekter i Sverige i en i övrigt mansdominerad kår. Utöver S:t Görans gymnasium finns endast ett fåtal genomförda projekt av paret Geisendorf, vilket gör att byggnaden saknar motsvarighet i landet. Den synliga konstruktion i de icke bärande fasaderna, användandet av betong både som uttryck och skulpturalt material, den fria planen, den på pelare upplyfta bottenvåningen, de horisontella fönsterbanden i byggnadens lågdel, den högst upp i byggnaden placerade gymnastiksalen med gemensamma vistelseytor på takterrassen och de koniska medvetet gestaltade ventilationshuvarna uppvisar ett starkt släktskap med arkitekturen hos den internationella modernismens förgrundsgestalt Le Corbusier, för vilken Léonie Geisendorf också arbetat. Byggnaden beskrevs efter uppförandet som en främmande fågel i svensk arkitektur genom sin konsekvent och kompromisslöst genomförda utformning och har tjänat som förebild och studieobjekt både för sin arkitektur och sin inredning. Interiört intar den stora entréhallen, som präglas av tre våningar höga slanka betongpelare och Léonie Geisendorfs skickliga materialbehandling, en särställning och bildar en interiör med höga arkitektoniska värden. Varken byggnadens yttre, den magnifika entréhallen värdig ett stadshus eller ett konserthus, eller utomhusmiljön med en torglikande platsbildning inne i kvarteret är läsbar som en skola. Trots arkitekturens övergripande generella karaktär och att planlösningen är starkt förändrad efter ombyggnaden från skola till studentbostäder, finns det delar av interiören bevarade som förmedlar kunskap om kvinnors utbildning, roll i hemmet och förväntade yrkesliv vid mitten av 1900-talet. Detta är främst avläsbart i det kvarvarande hemvårdsrummet och hemköket med elevmatsal, som nu benämns ”museilägenheterna”. Två av butikerna och en restaurang där skolans produktion av varor och tjänster såldes är också i huvudsak bevarade, liksom skolans musikrum, gymnastiksal och elevhallarna. Efterkrigstidens byggande är underrepresenterat i länets byggnadsminnesbestånd, varför en byggnadsminnesförklaring av f.d. S:t Görans gymnasium / Nya yrkesskolan bidrar till en ökad mångfald av berättelser och en mer representativ bild av vår historia. Källa: Beslut om byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Stockholm, 2024-03-22, dnr 432-28524-2012. |
