|
Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med rektangulärt långhus med smalare femsidigt kor, sakristia mitt på långhusets nordsida samt torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten och tegel. Tornet, som uppfördes 1927, har grundmurar gjutna av betong och en öppen bottenvåning. Kyrkans sockel är spritputsad och avfärgad i grått, medan tornets sockel är av granit. På sakristians norra sida syns en gräns mellan den äldre sockeln och tillbyggnaden mot väster. De vita fasaderna är slätputsade med spår av underliggande gultonad och rosafärgad puts. Vid tidigare putsnedknackningar framkom att kyrkan tidigare varit rosafärgad med en mörkare rödfärgad sockel. Den kraftigt profilerade taklisten är vitputsad. På den västra delen av långhusets norra och södra långhusmurar finns ankarjärn. På tornets södra och norra sidor finns ritsar efter den förstärkning av västgaveln som var avsedd för det ursprungliga tornbygget. På korets östra sida kan man skönja spåren efter ett igenmurat lågt sittande runt fönster. Långhusets tak är ett sadeltak, som delvis är valmat mot koret, korets tak är valmat mot öster och sakristian har ett pulpettak. Taken är sedan 1989 täckta av svartmålad galvaniserad plåt med jämna falsar. Långhuset har ståndrännor och stuprör av svart plåt. Tornets huv och spira är kopparplåtsklädda. De rundbågiga fönsteröppningarna är sedan slutet av 1800-talet försedda med grönmålade gjutjärnsbågar. Korets gjutjärnsbågar har försetts med frostat glas i blyspröjs. På norra sidan av sakristian finns ett rundbågigt kopplat fönster med antikglas i blyspröjs, tillkommet 1955, placerat i en korgbågig nisch. På sakristians östra sida finns ett litet rundbågigt fönster med antikglas i blyspröjs, även detta härstammar från renoveringen 1955. Solbänkarna är av kalkstensplattor av olika ålder och typer. Tornets ljudöppningar är stickbågiga och försedda med grönmålade luckor klädda med liggande grönmålad slät panel. Huvudingången är via tornets öppna bottenvåning. Tornet har rundbågiga öppningar i söder, väster och norr, vilka är klädd med lågerhuggen kalksten. Porten i långhusets västra gavel härrör från renoveringen 1894 och utgörs av en pardörr med grönmålad stående slätpanel med nationalromantiskt smide. En ingång finns även centralt placerad på södra långsidan. Portalen är placerad i en rusticerad mittrisalit med överljusfönster med gjutjärnsbågar. Portarna är av samma typ som i västingången. Till ingången finns en äldre brant trappa med steg av kalksten. På sakristians västra sida finns sedan 1955 även en ingång med en stickbågig dörr klädd med grönmålad liggande panel och med ett rombformat fönster med antikglas.
|
