
			Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ESKILSTUNA JÄDERSBY 6:1 - husnr 1, JÄDERS KYRKA

Byggnad - Beskrivning

Namn	JÄDERS KYRKA (akt.)
Inventeringsdatum	2007-09-06

Exteriörbeskrivning
ÖVERSIKT – Kyrkan består av ett enskeppigt långhus med tre travéer och ett rakt avslutat kor med samma bredd. En sakristia i norr och ett gravkor i söder bildar korsarmar. Vapenhuset vid långhusets sydvästra del har två ingångar och västtornet en. SOCKEL – Långhuset och tornet saknar markerad sockel. Vapenhusets västra sida har en sockel av huggen natursten. Vapenhusets övriga sidor har en sockel av tuktad, ljusgrå granit på en sula av kluven natursten. Sakristian har en grund av kluven natursten och en sockel av ljusgrå och grårosa, tuktad granit. Det Braheska gravkoret har en sockel av tuktad, grårosa granit med överliggare av lågerhuggen, karnisprofilerad sandsten. Östkoret har en sockel av tuktad, ljusgrå granit. I det sydvästra hörnet, mot Braheska koret, är ett parti av östkorets sockel utförd av natursten av annan stenart. FASADER – Långhusets murar är uppförda av kluven natursten, främst grå och röd granit, samt av tegel av olika format och förbandsrytm. Fogarna är sekundärt omfogade med skarp eller rundad ås. Gavlarnas arkitektoniska indelning är utförd av lågerhuggen sandsten. På långhusets södra fasad består partiet närmast väster om vapenhuset till ca 2/3 av natursten. Över detta av tegel i munkförband. Strax under takfoten finns ett parti av yngre tegel i oregelbundet förband. Mellan vapenhuset och Braheska gravkoret består murverkets nedre del av natursten. Andelen natursten ökar åt öster. Mellan vapenhuset och fönstret finns en igenmurad dörröppning, ca 150 cm bred. Murverkets övre delar är uppförda av tegel av olika mått och förbandsrytm. Långhusets västra fasad består till 2/3 av natursten. Långhusets norra fasad består till ¾ av natursten. Mitt på fasaden finns en igenmurad, rundbågig öppning ca 190 x 180 cm (b x h). Fasadens tegelmurverk består av två horisontella partier, ett nedre av rött tegel i munkförband och ett övre av ljust tegel i kryssförband. I långhusets fasader finns ett antal inmurade, återanvända stenar. På den södra fasaden finns ett arkitekturelement med profilerad avslutning, en trapetsformad sten med en drakfigur i relief, ett gravklot med runinskrift. På den västra fasaden finns en vit kalksten med en lejonfigur i relief. Tornets nedre del, ca 3–3,5 m över mark, är uppförd av natursten, resten av tegel murat i munkförband. Tornet har stötfog mot långhuset, vilket visar att det är uppfört efter långhuset. På tornets övre parti finns blinderingar på alla fyra sidor. Samtliga blinderingar är vitkalkade. Tornets tegelmurverk är försett med hörnkedjor av cementsten. Vapenhusets västra mur är upp till fönstret uppförd av tegel murat i munkförband, troligen rester efter ett äldre vapenhus. Övriga delar av vapenhusets murar är uppförda av tegel murat i kryssförband. Vapenhuset har hörnkedjor av cementsten. Gaveln indelas i tre våningar genom horisontella lister. Sakristian är uppförd av tegel murat i kryssförband med hörnkedjor av cementsten. Gavelns indelning och dekoration är lika vapenhusets. Braheska gravkoret är uppfört av tegel murat i kryssförband med hörnkedjor av lågerhuggen sandsten. Gaveln indelas i tre våningar genom listverk och pilastrar. I fasaden sitter fyra vapen av sandsten: Stures grevevapen, Oxenstierna Södermöres grevevapen, Brahes friherrevapen och Oxenstierna af Eka och Lindös friherrevapen. Värmekammaren på kyrkans norra sida är delvis nedgrävd i marken. Murarna är uppförda av rött tegel murat i kryssförband. Fasaderna avslutas under takfoten av en taklist som löper runt hela kyrkan, undantaget gavlarna och värmekammaren. Den karnisformade listen är murad av profiltegel och puts. FÖNSTER – Långhuset, östkoret och sakristian har spetsbågiga fönsteröppningar med skrånande, vitkalkade smygar. I öppningarna sitter tredelade, spetsbågiga fönsterbågar av smidesjärn med nitar i kryssen. I bågarna sitter fönsterglas i blyspröjs. Fönstren har horisontella stormjärn. Solbänkarna är putsade på långhusets södra fasad, av sandsten på den östra fasaden, sakristian och långhusets norra fasad. Fönsterblecken är utförda av skivtäckt kopparplåt. På tornets västra fasad finns ett runt fönster inom en spetsbågig, vitkalkad blindering. Det fasta fönstret är stjärnformigt med spröjsverk av järnsmide. Blinderingen motsvarar övre delen ett spetsbågigt fönster, vilket murades igen när västportalen tillkom 1651. Vapenhuset har på den västra fasaden i bottenvåningen en rundbågig fönsteröppning med skrånande, vitkalkad smyg. I öppningen sitter en tvådelad, segmentformad fönsterbåge av järnsmide. På insidan sitter ett galler av fyrkantjärn med ringar runt kryssen. Solbänken är utförd i tegel med fönsterbleck av kopparplåt. På de östra och södra fasaderna har vapenhuset spetsbågiga fönsteröppningar. I övrigt har fönstren samma utförande som på den västra fasaden. Det Braheska gravkoret har rundbågiga fönsteröppningar med skrånande, vitkalkade smygar. I öppningarna sitter tvådelade fönsterbågar av järnsmide. Bågarna är utförda som spetsbågar inom rundbågar. I väster är solbänken utförd i tegel, medan de södra och östra sidorna har fönsterbänkar av röd sandsten. Fönsterblecken är utförda av skivtäckt kopparplåt. Gavelpartierna på vapenhuset, Braheska gravkoret, östkoret och sakristian har åttadelade, runda fönster med bågar av järnsmide och glasrutor inom blyspröjsar. PORTALER OCH YTTERDÖRRAR – På vapenhusets södra sida finns en portal av lågerhuggen sandsten. Portalens rundbågiga, rusticerade omfattning flankeras av pilastrar på postament. Portalen kröns av en bruten, segmentformad fronton med tre kulor. Ovanför ingången finns en kartusch med inskription. Portalen är avtäckt med kopparplåt. I öppningen sitter en inåtgående pardörr av trä. Insidan är utförd av stående plank med två tvärslåar. Utsidan är klädd med diagonalställda fyllningar. På dörrbladen finns nitar av smidesjärn med ristad dekor av streck och prickar. Dörrknopp, lås och beslag är utförda i järnsmide. Till dörren leder två trappsteg av granit. Såväl portal som dörr tillkom 1651–1652 vid uppförandet av vapenhuset under Heinrich Wilhelms ledning. Portalen i tornets västra fasad är utförd av lågerhuggen sandsten. Portalens rusticerade omfattning har framför ställda, fria kolonner av granit på postament. Portalen kröns av ett förkroppat parti med bruten gavel och segmentformad avslutning med tre kulor. Mittpartiet ovanför ingången är slätt och saknar inskription. I dörröppningen sitter en inåtgående pardörr av trä. Insidan är utförd av stående plank med tre tvärgående beslag av järnsmide med volutformig avslutning. Utsidan är klädd med diagonalställda fyllningar med profilerade kanter. På insidan är dörrknopp och lås utförda i järnsmide. Till dörren leder fyra trappsteg av granit. Portalen tillkom troligen i början av 1650-talet. På vapenhusets östra sida finns en rundbågig portal av tegel med fem kvaderstenar av lågerhuggen sandsten infogade i valvbågen. I dörröppningen sitter en rödmålad port av trä. Dörrbladet består av tre breda plankor som hålls samman av två horisontella tvärslåar. På utsidan är dörren klädd med profilerad panel i fiskbensmönster. ÖVRIGA MURÖPPNINGAR – Tornet har två segmentformiga ljudöppningar i varje väderstreck. I övrigt finns fem mindre, oregelbundet placerade ljusöppningar i tornet. Det Braheska gravkoret har i sockeln fyra rundbågiga öppningar som leder till gravvalvet. I öppningarna sitter järnluckor. I sakristian finns i sockeln tre öppningar som leder ner till gravvalvet. I öppningarna sitter järnluckor. TAKLAG OCH YTTERTAK – Samtliga byggnadsdelar, utom tornet och värmekammaren, har branta sadeltak, vilka är täckta med sexkantiga plattor av gråsvart, engelsk skiffer. Långhusets sadeltak har en skorsten i nock. På kyrkans tak finns sammanlagt fyra takfönster, två på långhusets södra takfall, ett på sakristians östra takfall och ett på Braheska gravkorets västra takfall. Takfot, nock, vinkelrännor, hängrännor och stuprör är utförda av kopparplåt. Samtliga sadeltak nyuppfördes 1859 efter en brand året innan. Tornspiran är uppförd av en träkonstruktion i flera avsatser. Konstruktionen är klädd med panel och kopparplåt. Värmekammarens pulpettak är täckt med brunmålad plåt.

Exteriörbeskrivning

ÖVERSIKT – Kyrkan består av ett enskeppigt långhus med tre travéer och ett rakt avslutat kor med samma bredd. En sakristia i norr och ett gravkor i söder bildar korsarmar. Vapenhuset vid långhusets sydvästra del har två ingångar och västtornet en.

SOCKEL – Långhuset och tornet saknar markerad sockel. Vapenhusets västra sida har en sockel av huggen natursten. Vapenhusets övriga sidor har en sockel av tuktad, ljusgrå granit på en sula av kluven natursten. Sakristian har en grund av kluven natursten och en sockel av ljusgrå och grårosa, tuktad granit.

Det Braheska gravkoret har en sockel av tuktad, grårosa granit med överliggare av lågerhuggen, karnisprofilerad sandsten. Östkoret har en sockel av tuktad, ljusgrå granit. I det sydvästra hörnet, mot Braheska koret, är ett parti av östkorets sockel utförd av natursten av annan stenart.

FASADER – Långhusets murar är uppförda av kluven natursten, främst grå och röd granit, samt av tegel av olika format och förbandsrytm. Fogarna är sekundärt omfogade med skarp eller rundad ås. Gavlarnas arkitektoniska indelning är utförd av lågerhuggen sandsten.

På långhusets södra fasad består partiet närmast väster om vapenhuset till ca 2/3 av natursten. Över detta av tegel i munkförband. Strax under takfoten finns ett parti av yngre tegel i oregelbundet förband. Mellan vapenhuset och Braheska gravkoret består murverkets nedre del av natursten. Andelen natursten ökar åt öster. Mellan vapenhuset och fönstret finns en igenmurad dörröppning, ca 150 cm bred. Murverkets övre delar är uppförda av tegel av olika mått och förbandsrytm. Långhusets västra fasad består till 2/3 av natursten.

Långhusets norra fasad består till ¾ av natursten. Mitt på fasaden finns en igenmurad, rundbågig öppning ca 190 x 180 cm (b x h). Fasadens tegelmurverk består av två horisontella partier, ett nedre av rött tegel i munkförband och ett övre av ljust tegel i kryssförband.

I långhusets fasader finns ett antal inmurade, återanvända stenar. På den södra fasaden finns ett arkitekturelement med profilerad avslutning, en trapetsformad sten med en drakfigur i relief, ett gravklot med runinskrift. På den västra fasaden finns en vit kalksten med en lejonfigur i relief.

Tornets nedre del, ca 3–3,5 m över mark, är uppförd av natursten, resten av tegel murat i munkförband. Tornet har stötfog mot långhuset, vilket visar att det är uppfört efter långhuset. På tornets övre parti finns blinderingar på alla fyra sidor. Samtliga blinderingar är vitkalkade. Tornets tegelmurverk är försett med hörnkedjor av cementsten.

Vapenhusets västra mur är upp till fönstret uppförd av tegel murat i munkförband, troligen rester efter ett äldre vapenhus. Övriga delar av vapenhusets murar är uppförda av tegel murat i kryssförband. Vapenhuset har hörnkedjor av cementsten. Gaveln indelas i tre våningar genom horisontella lister.

Sakristian är uppförd av tegel murat i kryssförband med hörnkedjor av cementsten. Gavelns indelning och dekoration är lika vapenhusets.

Braheska gravkoret är uppfört av tegel murat i kryssförband med hörnkedjor av lågerhuggen sandsten. Gaveln indelas i tre våningar genom listverk och pilastrar. I fasaden sitter fyra vapen av sandsten: Stures grevevapen, Oxenstierna Södermöres grevevapen, Brahes friherrevapen och Oxenstierna af Eka och Lindös friherrevapen.

Värmekammaren på kyrkans norra sida är delvis nedgrävd i marken. Murarna är uppförda av rött tegel murat i kryssförband.

Fasaderna avslutas under takfoten av en taklist som löper runt hela kyrkan, undantaget gavlarna och värmekammaren. Den karnisformade listen är murad av profiltegel och puts.

FÖNSTER – Långhuset, östkoret och sakristian har spetsbågiga fönsteröppningar med skrånande, vitkalkade smygar. I öppningarna sitter tredelade, spetsbågiga fönsterbågar av smidesjärn med nitar i kryssen. I bågarna sitter fönsterglas i blyspröjs. Fönstren har horisontella stormjärn. Solbänkarna är putsade på långhusets södra fasad, av sandsten på den östra fasaden, sakristian och långhusets norra fasad. Fönsterblecken är utförda av skivtäckt kopparplåt.

På tornets västra fasad finns ett runt fönster inom en spetsbågig, vitkalkad blindering. Det fasta fönstret är stjärnformigt med spröjsverk av järnsmide. Blinderingen motsvarar övre delen ett spetsbågigt fönster, vilket murades igen när västportalen tillkom 1651.

Vapenhuset har på den västra fasaden i bottenvåningen en rundbågig fönsteröppning med skrånande, vitkalkad smyg. I öppningen sitter en tvådelad, segmentformad fönsterbåge av järnsmide. På insidan sitter ett galler av fyrkantjärn med ringar runt kryssen. Solbänken är utförd i tegel med fönsterbleck av kopparplåt. På de östra och södra fasaderna har vapenhuset spetsbågiga fönsteröppningar. I övrigt har fönstren samma utförande som på den västra fasaden.

Det Braheska gravkoret har rundbågiga fönsteröppningar med skrånande, vitkalkade smygar. I öppningarna sitter tvådelade fönsterbågar av järnsmide. Bågarna är utförda som spetsbågar inom rundbågar. I väster är solbänken utförd i tegel, medan de södra och östra sidorna har fönsterbänkar av röd sandsten. Fönsterblecken är utförda av skivtäckt kopparplåt.

Gavelpartierna på vapenhuset, Braheska gravkoret, östkoret och sakristian har åttadelade, runda fönster med bågar av järnsmide och glasrutor inom blyspröjsar.

PORTALER OCH YTTERDÖRRAR – På vapenhusets södra sida finns en portal av lågerhuggen sandsten. Portalens rundbågiga, rusticerade omfattning flankeras av pilastrar på postament. Portalen kröns av en bruten, segmentformad fronton med tre kulor. Ovanför ingången finns en kartusch med inskription. Portalen är avtäckt med kopparplåt. I öppningen sitter en inåtgående pardörr av trä. Insidan är utförd av stående plank med två tvärslåar. Utsidan är klädd med diagonalställda fyllningar. På dörrbladen finns nitar av smidesjärn med ristad dekor av streck och prickar. Dörrknopp, lås och beslag är utförda i järnsmide. Till dörren leder två trappsteg av granit. Såväl portal som dörr tillkom 1651–1652 vid uppförandet av vapenhuset under Heinrich Wilhelms ledning.

Portalen i tornets västra fasad är utförd av lågerhuggen sandsten. Portalens rusticerade omfattning har framför ställda, fria kolonner av granit på postament. Portalen kröns av ett förkroppat parti med bruten gavel och segmentformad avslutning med tre kulor. Mittpartiet ovanför ingången är slätt och saknar inskription. I dörröppningen sitter en inåtgående pardörr av trä. Insidan är utförd av stående plank med tre tvärgående beslag av järnsmide med volutformig avslutning. Utsidan är klädd med diagonalställda fyllningar med profilerade kanter. På insidan är dörrknopp och lås utförda i järnsmide. Till dörren leder fyra trappsteg av granit. Portalen tillkom troligen i början av 1650-talet.

På vapenhusets östra sida finns en rundbågig portal av tegel med fem kvaderstenar av lågerhuggen sandsten infogade i valvbågen. I dörröppningen sitter en rödmålad port av trä. Dörrbladet består av tre breda plankor som hålls samman av två horisontella tvärslåar. På utsidan är dörren klädd med profilerad panel i fiskbensmönster.

ÖVRIGA MURÖPPNINGAR – Tornet har två segmentformiga ljudöppningar i varje väderstreck. I övrigt finns fem mindre, oregelbundet placerade ljusöppningar i tornet. Det Braheska gravkoret har i sockeln fyra rundbågiga öppningar som leder till gravvalvet. I öppningarna sitter järnluckor. I sakristian finns i sockeln tre öppningar som leder ner till gravvalvet. I öppningarna sitter järnluckor.

TAKLAG OCH YTTERTAK – Samtliga byggnadsdelar, utom tornet och värmekammaren, har branta sadeltak, vilka är täckta med sexkantiga plattor av gråsvart, engelsk skiffer. Långhusets sadeltak har en skorsten i nock. På kyrkans tak finns sammanlagt fyra takfönster, två på långhusets södra takfall, ett på sakristians östra takfall och ett på Braheska gravkorets västra takfall. Takfot, nock, vinkelrännor, hängrännor och stuprör är utförda av kopparplåt. Samtliga sadeltak nyuppfördes 1859 efter en brand året innan. Tornspiran är uppförd av en träkonstruktion i flera avsatser. Konstruktionen är klädd med panel och kopparplåt. Värmekammarens pulpettak är täckt med brunmålad plåt.

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster ESKILSTUNA JÄDERSBY 6:1 - husnr 1, JÄDERS KYRKA