Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster MJÖLBY VETA 11:1 - husnr 1, VETA KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

VETA KYRKA (akt.)
2005-04-05
Exteriörbeskrivning
Exteriör beskrivning
Kyrkan är uppförd i tuktad kalksten och gråsten och består av medeltida långhus och rakslutet kor samt senare tillkomna korsarmar; en i söder och en i norr. Norr om koret ligger sakristian och ett vapenhus finns vid södra korsarmen. Torn saknas. Den äldsta delen, långhus och den äldre delen av östra koret, är byggd i kalksten med inslag av kluven gråsten. Långhusets hörn markeras av hörnkedjor av välhuggen kalksten och koret avslutas upptill av en bågfris i kalksten. 1300-talets utbyggda kordel är i huvudsak av gråsten men med hörnkedjor och gavelröste av kalksten. I gavelröstet finns även återanvända delar av det äldre korets bågfris. Sakristian från 1400-talet, liksom södra korsarmen från 1600-talet och norra korsarmen från 1700-talet är byggda i gråsten. I södra korsarmens sydvästra hörn sitter en sekundärt inmurad kalksten med reliefmönster. Innanför en ram med flät- och zickzackmönster finns ett regelbundet geometriskt mönster. Den södra korsarmen har en putsad rundel i gavelröstet, troligen ett igensatt fönster, samt synliga ankarslutar under takfoten. I den utvidgade delen av koret, liksom i korsarmarna finns delar av den medeltida profilerade sockellisten inmurade. Vapenhuset har en rödmålad träfasad av lockpanel. Kyrkan står helt oputsad. Långhuset och det östra koret har en profilerad kalkstenssockel som tillkom 1913-14 med bevarade delar av den medeltida sockeln som förebild. Troligen fanns den sockeln aldrig på den senare utbyggda kordelen, men väl på den ursprungliga absiden. Kyrkans medeltida delar har sadeltak och korsarmarna valmat sadeltak. Samtliga takfall är täckta med enkupigt tegel. I korsmitten finns en mångkantig, spåntäckt takryttare med öppen lanternindel och en mindre huv i kalksten med koppartäckt topptak finns på östra kortaket. Takens tjärade vindskivor har två olika utskurna dekorer och de sattes troligen upp 1913-14. Delar av takstolen är synlig i västgaveln. Vapenhusets sadeltak är täckt med stavspån. De flesta fönstren byttes ut 1913-14. Det är stickbågiga och rundbågiga fönster i olika storlekar med gjutjärnsbågar och blyspröjsade glas. De omges av en huggen kalkstensomfattning. I koret finns ett spetsbågigt fönster med i övrigt samma utformning. Tre fönster har glasmålningar och i övrigt är de försedda med antikglas eller dekorativa partier med färgat glas. Vapenhusets fönster är fyrkantiga och har blyspröjs. Det finns även en del äldre öppningar: en igensatt rundbågig öppning i väster med slät kalkstensomfattning, liten spetsbågig öppning högt upp på långhusets sydfasad, en raksluten öppning i östra korgaveln och en liten rundbågig öppning med järngaller i sakristians östfasad. Själva öppningen är mycket välhuggen. En stickbågig öppning med trälucka i sakristians gavel leder till vinden. I norra korsarmen (norra koret) finns en järnlucka nertill på östra fasaden med järngaller innanför och i väster finns en mindre ventilationsöppning. Den ena eller båda öppningarna har troligen anknytning till gravvalvet under norra koret. På södra sidan av den senmedeltida kordelen finns öppningen till ett igensatt hagioskop. Kyrkans huvudingång är idag genom den enkla dubbeldörren i vapenhuset. Det är däremot västportalen som ger intryck av huvudingång. Den rundbågiga portalen har en huggen, profilerad omfattning av kalksten. I bågsegmentet ovan porten finns ett korsemblem och årtalet 1913. Dubbeldörren med rak överdel är av profilerad, stående panel med en rik järnsmidesdekor i jugend. I den äldsta kordelen finns en igensatt korportal i söder. Övre delen av portalen är förstörd genom ett senare insatt fönster. Mellan sakristian och norra korsarmen ligger en mindre tillbyggnad som använts som värmekammare och skrudkammare. Den har enbart fasad åt norr. Den slätputsade fasaden är vitmålad och pulpettaket täckt med enkupigt tegel. En sentida dörr leder till utrymmet.