Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster GÖTEBORG BERGUM 19:1 - husnr 1, BERGUMS KYRKA

 Byggnad - Beskrivning

BERGUMS KYRKA (akt.)
2005-02-02
Exteriörbeskrivning
Från utsidan ger kyrkan ett ålderdomligt intryck med sin nätta volym, avsaknaden av torn, det smala och rakt avslutade korpartiet, flera branta tak och det kraftiga murverket. Kyrkan kan sägas bestå av fyra byggnadsdelar; vapenhuset i väster, långhuset, koret i öster och sakristian på korets norra sida.
Väggarna till långhus, kor och vapenhus är murade av gråsten, troligtvis med inslag av tegelskärv från renoveringen på 1770-talet. Tegel kan då också ha använts till valvslagning ovan de samtida fönster- och dörröppningar. Sakristians väggar är 1 ½ stens tegelmurar. Kyrkan står på en grund av natursten och har en mycket låg sockel som kan skönjas utmed koret och långhusets norra sida.
De äldre murarna är relativt ojämna, sakristians tegelväggar har en helt plan yta. Samtliga väggar är spritputsade och vitfärgade. Muröppningarna har fått slätputsade omfattningar, med undantag för kyrkporten och sakristians källargluggar. Gavelröstena på långhuset och vapenhuset är inklädda med trä, som täckts med diagonalställda kvadratiska zink- eller järnplåtar som målats vita.
De äldre byggnadskropparna har alla brant sluttande sadeltak. Sakristians sadeltak är något flackare. Korets tak är valmat mot öster, sakristians mot norr. Samtliga tak är klädda med enkupigt rött tegel. Nockbrädor och vindskivor har klätts in med vitmålad plåt. På taknocken vid långhusets västra ände sitter en vindflöjel med årtalet 1885. En hög skorsten i rött tegel reser sig ovanför sakristian på långhusets norra takfall. Takfoten är kraftig och utförd i profilerat trä, som målats i samma kulör som fönstren. Hängrännor och stuprör är tillverkade i kopparplåt.
Alla kyrkans fönsteröppningar är rundbågiga och fönstren har träspröjs. Fönstren är satta en bit in i fasaden. Utsidan är beigemålad, i övrigt är de vitmålade. De största sitter i långhus och kor, tre fönster vardera i norr- och söderfasaderna. Fönsteraxlarna är något förskjutna i förhållande till varandra. Fönstren består av två lufter med åtta rutor i varje, med ett halvmåneformat överfönster med solfjädersspröjs. De är tillverkade på 1950-talet. Den gamla spröjsindelningen kopierades, men fönstren utfördes med kopplade utåtgående bågar. Solbänkarna är skodda med kopparplåt.
I vapenhuset sitter två fönster av samma form, men de är mindre med fyra rutor i en luft och överfönster med två spröjsar. Dessa fönster har separata ytter- och innerbågar. Ytterbågarna har handblåsta glasrutor och kan vara bevarade sedan 1770-talet, innerbågarna är troligen från 1925. Fönstren vetter mot norr och söder och är inte öppningsbara. Sakristian har två fönster, mot norr och öster. De är ursprungliga sedan uppförandet 1925 och av samma typ som dem i vapenhuset, dock något mer kvadratiska i proportionerna. Nära marken sitter rektangulära gluggar med små ljusinsläpp och ventilationsgaller.
Kyrkporten är både ut- och invändigt klädd med ekpanel, satt i ett diamantmönster. Utsidan är oljebehandlad, insidan lackad. Porten följer muröppningens rundbåge och är placerad ca en halv meter in i muren. En tresidig trappa med två trappsteg leder upp till porten. Ledstänger av svartmålat järn är fästa i fasaden.
Sakristians dörr är ursprunglig sedan uppförandet 1925. Det är en dubbeldörr med små ovala ljusinsläpp. Utsidan har en beigemålad snedställd panel, som på den stängda dörren bildar ett fiskbensmönster. Insidan har spegelindelning och är målad på samma sätt som kyrkans innerdörrar.
För en utförligare materialgenomgång hänvisas till "Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport 7, Bergums kyrka", Göteborgs kyrkoförvaltning, 2000.