Stäng fönster GÖTEBORG BÖ 108:1 - husnr 1, ÖRGRYTE GAMLA KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ÖRGRYTE GAMLA KYRKA (akt.) | |
| 2005-03-16 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan är i huvudsak uppförd med tjocka gråstensmurar. Den har tvärskepp, ett kor med tresidig avslutning samt ett kraftigt västtorn med en karaktäristisk avrundad tornhuv. Fasaderna är kalkputsade och byggnaden har tegeltäckta sadeltak. Tornhuven är klädd med koppar. Dörrar och fönster är målade i en rödbrun kulör. Karaktären har främst danats av 1700-talets ombyggnader. Den medeltida kyrkan syns främst i långhusets kraftiga murar och det branta taket. Långhusets förlängning i öster och det tresidigt avslutade koret, tornet och de två korsarmarna som tillkom under 1700- och det tidiga 1800-talet har satt en stark prägel på kyrkan. Tornet och korsarmarna är kraftigt dimensionerade i förhållande till de ursprungliga delarna av kyrkan. De flesta av kyrkans muröppningar sitter i norr- och sydfasaden, i långhuset och i korsarmarnas fasader. __________________________________________________________________________ Kyrkans äldre MURAR är skalmurar i gråsten som, sannolikt i efterhand, skolats med tegel. Koret och tornet är uppfört i natursten, medan de båda korsarmarna är murade i tegel. Fasaderna är vitfärgade med en slätputs som är bearbetad för att få att känslan av en jämnt slevdragen yta. PUTSEN är i grunden rent kalkbruk, men senare (relativt omfattande) lagningar har utförts med hydrauliskt kalkbruk. Kyrkan saknar synliga SOCKLAR med undantag för den norra korsarmen som har en enkel naturstenssockel. SADELTAKEN på långhuset och korsarmarna är täckta med enkupigt rött lertegel, tillverkat i Holland och lagt år 1959. Nockbrädorna är kopparklädda. Långhustaket är brant och valmat i tre fält över koret. Även den norra korsarmen har ett brant valmat tak som ansluter till långhuset i höjd med taknocken. Det södra korsarmstaket är flackare och utgår från halva långhustakets höjd. Samtliga takutsprång som är av trä har målats i samma röda kulör som använts till dörrar och fönster. Takutsprånget på den södra korsarmen är däremot av tegel och därför är den putsad och har samma vita kulör som fasaderna. Vid den bakre läktaren i långhuset finns det två kopparklädda takkupor- ett åt söder och ett åt norr - som togs upp år 1759. Dagens fönster är fasta okopplade tvåluftsfönster med två rutor i varje. Det är oklart när fönstren tillverkades, men de är troligen från 1800-talets andra hälft. Det kraftiga TORNET i väster rymmer vapenhus och klockstapel. Uttrycket domineras av de kraftiga murarna med små muröppningar och den mjukt avrundade kopparklädda tornhuven från 1806. Den har en kraftig profilerad takfot som bygger ut påtagligt från fasaderna och avslutas uppåt med en enkel spira. Under takfoten sitter ljudluckor i rundbågiga öppningar, två i varje väderstreck. Mitt på tornet finns ytterligare luckor åt tre håll. Alla har träluckor med panel satt i fiskbensmönster, indragna en bit från fasadlivet. Tornet innehåller två kyrkklockor. Storklockan är tillverkad av Johannes Daglieb år 1754. Lillklockan är ursprungligen gjuten år 1674, men har sedan gjutits om år 1767 av Wetterholtz i Göteborg samt år 1969 av Gösta Bergholtz i Sigtuna. Klockorna är ungefär lika stora och hänger bredvid varandra i väst-östlig linje. Kyrkans huvudingång är placerad djupt inne i en rundbågig muröppning i tornets södra fasad. Dörren är en fiskbensmönstrad paneldörr med en stomme av stående plank. Dörrbladet är tvådelat (vikbart på mitten) och inåtgående. På dörrbladens insida finns äldre gångjärn och en utanpåliggande låskista, vars karaktär talar för att dörren mycket väl kan vara från år 1748 då tornet uppfördes eller från 1770-talet då tornet byggdes om. Åt väster och norr sitter två relativt små fönster som består av tre bågar - två rektangulära bågar med 6 rutor vardera och ett överliggande lunettfönster med 12 rutor. Fönstren har separata inner- och ytterbågar. Det är svårt att exakt datera dem, men sannolikt har de tillkommit under andra hälften av 1800-talet. Det finns flera olika typer av ankarjärn på tornet. På den södra fasaden bildar ankarjärnen årtalet 1748. På den västra fasaden finns fyra raka och ett kryssformat, på den norra fasaden fyra raka ankarslut. SYDFASADEN domineras av korsarmen från 1817. Gaveln kröns av ett tympanonfält med ett halvmåneformat fönsterparti med tre spröjsade lufter. Det är möjligt att detta fönster är ursprungligt. Nedanför gavelröstets utkragade listverk finns fönster i två våningar, en inmurad minnessten och en rektangulär pardörr med fiskbensmönstrad panel. Dörrbladen är förmodligen tillverkade under andra hälften av 1900-talet. Innanför ytterdörren finns en halvfransk dubbeldörr med tre speglar per dörrblad och utanpåliggande låskistor. Denna dörr är förmodligen från tiden när den södra korsarmen uppfördes. Fönstren är okopplade och spröjsade med rakt avslutad överkant. Läktarvåningens två fönster är lägre, 2x4 rutor, medan bottenvåningens två fönster har 2x6 rutor. Det är inte sannolikt att de är original, de är snarare från början av 1900-talet. I långhusets västra del och i korsarmens väst- och östfasad sitter segmentbågiga fyrluftsfönster med separata ytter- och innerbågar, ett i vardera fasad. Flera av fönstren har ålderdomliga hakar och vinkeljärn som sannolikt är tillverkade i början av 1800-talet. KORET är tresidigt avslutat med fönster med blyinfattade rutor åt sydost och nordost. De är sannolikt tillverkade i början av 1800-talet. På den östra fasaden är två stora gravstenar av skulpterad kalksten infästa i ytterväggen. Ovanför gravstenarna sitter en inmurad stenplatta med inskriptionen "ANO 1735", avseende det år då korutbyggnaden genomfördes. På den norra korväggen finns en ingång som numera är igensatt, vilket troligen skedde i samband med att sakristian byggdes i den norra korsarmen. Dörröppningen är mycket smal och rundbågig till sin karaktär, varför det är rimligt att anta att öppningen är från tiden när koret uppfördes (1735-36). Det enkla dörrbladet är klätt med vågrät panel och har troligen en stomme av stående plank. Varken låskista eller beslag är synliga, varför det är svårt att datera dörren. På dörren finns dock en liten nyckelbricka som är rombformad och förmodligen tillverkad under 1700-talet. NORRFASADENS korsarm är mindre dominerande än den södra, både i volym och i uttryck. Dörren består av en enkeldörr med rombisk panel som troligen är tillverkad på 1920-talet. På dörren finns äldre gångjärn, beslag och en utanpåliggande låskista som sannolikt är original från slutet av 1700-talet. Ovanför dörren sitter ett okopplat tvåluftsfönster med 2x6 rutor. Fönstret är ålderdomligt till sin karaktär. På vardera sidan om ytterdörren sitter två blyinfattade fönster med kopplade bågar. Dessa fönster tillkom på 1950-talet i samband med att sakristian inreddes under den norra läktaren. I långhusets västra del och i korsarmens väst- och östfasad sitter okopplade segmentbågiga fyrluftsfönster. Fönstret i långhuset har blyinfattade rutor. Flera av fönstren har ålderdomliga hakar och vinkeljärn som sannolikt är tillverkade i början av 1800-talet. |
