Stäng fönster GÖTEBORG HOVÅS 3:314 - husnr 1, ASKIMS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| ASKIMS KYRKA (akt.) | |
| 2005-12-08 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Askims kyrka ligger högt placerad på krönet av en ås. Den invigdes 1879. Kyrkans placering har styrts av åsens sträckning och den har en nord-sydlig sträckning med torn i norr och kor i söder. Långhuset är rektangulärt och koret är tresidigt avslutat. Vapenhuset ligger i tornets bottenvåning och sakristian från 1940 är tillbyggd vid korets östra sida. Kyrkan är symmetrisk i plan och fasader, med undantag för den senare tillbyggda sakristian. Stilen är historiserande med klassicistiska och nygotiska element. Utformningen är relativt enkel. Exteriörens främsta karaktärsdrag är kopplade till materialval (spritputs, skiffer, natursten och tegel) och historiserande stilelement såsom den spetsiga tornhuven, de spetsbågiga muröppningarna, gjutjärnsfönstrens masverksinspirerade spröjsindelning och de mönstermurade listverken längs takfoten. Exteriören är i allt väsentligt oförändrad sedan byggnadstiden. Det höga, spetsiga tornet är ett mycket karaktärsskapande och det är ett landmärke i området. ___________________________________________________________________________ SOCKELN är murad av bearbetad natursten. Den är utkragad och har en avfasad överkant. Kanten är på vissa ställen lagad med ofärgat bruk. Sakristian saknar synlig sockel men har en målad grå markering i fasadens nederkant. FASADERNA är spritputsade och vitfärgade. Omfattningar kring dörrar och fönster är på de flesta ställen markerade med slätputs. TAKFOTEN är tydligt markerad. Längs långhusets och korets takfot löper ett kraftigt utkragat listverk i rött tegel. Det är mönstermurat och har en tandsnittsfris närmast fasaden. Över långhus och kor ligger ett flackt SADELTAK, valmat i tre fält över koret. Taket är täckt med skiffer och takåsarna är inklädda med kopparplåt. Sakristians sadeltak ligger lägre än långhustaket och är valmat åt öster. Takfoten är betydligt mindre betonad än i övriga byggnadsdelar. TORNHUVEN är högre än själva tornet och har en framträdande roll i kyrkans exteriör. Längs TAKFOTEN löper en bred utkragad rundbågefris i gult tegel. Strax över takfoten smalnar huven av till en smäcker åttakantig spira. Huvens branta sidor är klädda med sexkantig takskiffer, åsarna är kopparklädda. Högt upp på spiran sitter antydda takkupor (blinderingsfönster) i kopparplåt. Toppen har en dekorativ inklädnad i koppar och kröns av ett förgyllt kors på ett kopparklot. Långhuset har fem FÖNSTER i den västra fasaden och fyra i den östra (då fönstret närmast koret försvann när sakristian uppfördes). De sitter ganska djupt i slätputsade spetsbågiga nischer som vidgar sig utåt. Solbänkarna är röd kalksten. Fönsterbågarna av gjutjärn är fasta och okopplade, med små öppningsbara vädringsfönster i bågens nederkant. Ytterbågen är målad i en gul nyans. Fönstren är smårutsindelade med ett smäckert spröjsverk som inspirerats av gotiska masverk. Spröjsarna bildar två spetsbågar krönta av ett fyrpass. Koret har tre fönster. Åt söder sitter ett fönster av liknande utformning som långhusets, men kortare. De två fönstren åt sydost och sydväst har enklare spröjsning och innerbågens glasmålade fönster kan skönjas utifrån. I tornets östra fasad sitter ett spetsbågigt fönster i likadant utförande som de i långhuset. Högre upp på tornet, åt norr, väster och öster, sitter tre grupper om tre små spetsbågiga fönster med enkelt spröjsverk. Varje grupp är infattade i ett fyrkantigt kalkstensblock. I sydfasaden sitter ett mindre fönster i tornrummet. Det sitter i en öppning som motsvarar ljudluckorna i de övriga fasaderna, men i sydfasaden är nederdelen av öppningen dold av långhuset. Sakristian har enluftsfönster med träbågar utan spröjsar. Kyrkan har tre entréer, huvudentrén ligger i tornets norrfasad. Alla DÖRRAR är av trä. Kyrkporten mot norr är en dubbeldörr som är satt i en spetsbågig öppning. Dörren sitter djupt in i den slätputsade muröppningen. Dörrbladen är utformade med inramade fält av stående panel och färgsatta i ljust gulbrunt. Över de rakt avslutade dörrarna sitter ett överljusfönster med spetsbågemotiv i spröjsverket. En låg grå kalkstensavsats sträcker sig ut från portöppningen. Den har en enkel ramp från öster. Ovanför kyrkporten sitter en minnesplatta i svart granit. Ingångarna till koret och sakristian har enkla dörrar som är gulmålade i samma nyans som fönstren. De ligger ytligare i fasaden och har rakt avslutade omfattningar. Vid koret är den markerad i slätputs. Kordörren har en slät utsida och sparkplåt av målad, galvaniserad plåt. Den nås via en brant gjuten trappa utan räcken. Sakristians dörr är klädd med stående brädor och har sparkplåt i koppar. Den gjutna trappan är snedställd, trappsteg och vilplan är klädda med plattor av grå natursten. Räcket är enkelt och tidstypiskt utformat i svartmålat smide. Tornet har LJUDLUCKOR åt tre väderstreck, norr, väster och öster. Öppningarna är spetsbågeformade med raka kanter och sluttande solbänkar i röd kalksten. Luckorna är av gulmålat trä och har automatisk öppning. KYRKKLOCKORNA kommer från Askims gamla kyrka. Den stora klockan är gjuten av Johan Daglieb i Göteborg år 1757 och den mindre av Peter Böök i Göteborg 1718. Lillklockan blev dock omgjuten år 1886 av Eriksbergs Mekaniska Werkstad. ___________________________________________________________________________ |
