Stäng fönster GÖTEBORG MAJORNA 213:12 - husnr 1, CARL JOHANS KYRKA
Byggnad - Beskrivning
| CARL JOHANS KYRKA (akt.) | |
| 2005-05-31 |
| Exteriörbeskrivning |
|---|
|
Kyrkan består av ett huvudskepp i öst-västlig riktning med ett torn mitt på den södra fasaden och ett tvärskepp mot norr. Huvudskeppet har lägre, avrundade avslut mot öster och väster. Genom sitt höjdläge och sin bastanta byggnadsform ger kyrkan ett mäktigt intryck. Den nyklassicistiska kyrkan byggdes år 1826 efter ritningar av arkitekt Fredrik Blom. Den hade då enkla rena former och sparsam dekor. Exteriören fick sitt nuvarande utseende vid sekelskiftet 1900, då den resliga tornhuven samt flera av fasadens utsmyckningar tillkom efter ett ombyggnadsförslag av arkitekt Adrian Crispin Peterson. Utvändigt är kyrkan vitputsad och taket klätt med kopparplåt. Alla utvändiga snickerier är målade i ljust grått. Fasaderna är symmetriskt uppbyggda, med några underordnade undantag. Entrépartiet mot söder har givits den mest omsorgsfulla utformningen och ger, tillsammans med den monumentala entrétrappan, kyrkan sin ståndsmässiga karaktär. Tornhuven och det betonade dörrpartiet mot söder dominerar fasaduttrycket. GRUNDLÄGGNINGEN av Carl Johans kyrka är helt utförd på berg. SOCKELN är spritputsad. MURVERKET är uppfört av gråsten som är skolad med tegel och fogad med kalkbruk. Fönster- och dörröppningar är skodda med tegel. FASADERNA är putsade med en grov spritputs med slätputsade partier omkring fönster och dörrar samt i anslutning till taklisten. Putsen är vitfärgad. I fasaderna förekommer det kalksten i form av taklister samt i ingångsportalernas tempelgavlar och kolonner. Grundstenen med årtalet 1824 inhugget, sitter inmurad vid sockeln öster om tvärskeppet. Den är omålad till skillnad från resten av kyrkan. Kyrkans FÖNSTER och tornets LJUDLUCKOR är indragna i fasaden i slätputsade nischer. Majoriteten av kyrkans muröppningar är höga, smala och rundbågiga. Rundbågen markeras med ett relativt brett slätputsat band i fasaden över muröppningen. De flesta fönsteröppningarna är från tiden när byggnaden uppfördes, men därefter har det tillkommit fönster år 1862-1863 samt vid sekelskiftet år 1900. När koret flyttades till kyrkans östra del togs tre nya fönster upp i den östra absiden. Vid den stora ombyggnaden av kyrkan vid sekelskiftet tillkom ytterligare fönsteröppningar på tornet och på gavelpartierna. Sannolikt härrör merparten av fönsterbågarna från renoveringen vid sekelskiftet 1800-1900, men det är troligt att det också finns fönster kvar från tiden då kyrkan uppfördes. Samtliga fönsterbågar är av trä och har okopplade bågar. Fönstren i låghuset och tornets bottenvåning är sexdelade, där fyra lufter om vardera åtta rutor kröns av ett tvådelat rundbågigt fönster om 2x4 rutor. Fönstren i koret är fasta, med betydligt större rutor och ett spröjsverk som är anpassat till de glasmålade innanfönstren. Solbänkarna är plåtklädda. Lunettfönster sitter i överdelen av långhusets vägg samt över entrépartiet i söder. Ett rundfönster sitter i korets östra ände och ett i gavelspetsen på tvärskeppet. Överljusfönstren över entréerna beskrivs nedan. ENTRÉERNA i söder, väster och norr är ursprungliga, men fick sin nuvarande gestaltning i samband med den omfattande restaureringen vid sekelskiftet 1900. De har försetts med portaler av sten i form av trekantsgavlar burna av kolonner. Portarna har överljusfönster och muren innanför portalen är slätputsad. Dörren på tornets östra fasad togs upp vid samma tillfälle medan dörröppningen i den östra fasaden härrör från 1938. DÖRRARNA är rakt avslutade fyllningsdörrar som sannolikt är från renoveringen 1899-1900, undantaget dörren i östfasaden. De har trädetaljer i klassicistisk stil, paneler dekorerade med enkla stiliserade blommor och en mittpost i form av knippepelare och kapitäl med akantusblad. Entrédörrarna är pardörrar som ligger i liv med fasaden, de mindre ingångarna i långhusets och tornets östfasader är något indragna och har enkla dörrblad, tornets är i liknande utförande som pardörrarna. De mindre entréerna går att nå via ramper, övriga ingångar har trappor. Överljusfönstret över sydentrén består av fyra lufter, fyrkantiga fönster under en rundbåge. Åt väster är överljusfönstren fyrkantiga och ytterligare fönster har tagits upp ytan mitt i trekantsgaveln. Mot norr kröns porten av ett rundbågigt fönsterparti. TAKEN över långhus och tvärskepp utgörs av kopparklädda sadeltak med dubbla takfall, åtskilda av ett lodrätt parti - en s.k. italian. De rundade fasadpartierna vid västingången och koret har platta tak kantade med smidda järnstaket. Gavelspetsarna åt öster, väster och norr kröns av förgyllda strålande kors och TAKFOTEN markeras med ett utkragat listverk av sandsten. Släthuggna kalkstensmurar löper längs de nedre takfallens kanter och takfallens nederkant markeras med fyrkantiga sandstenspostament. TORNHUVEN är klassicistisk med motiv av pilastrar, konsoler, listverk och runda fönster. Längs den nedre kanten sitter TORNUR i alla fyra väderstreck. I nederkantens hörn står urnor på postament och längs kanten löper ett gjutjärnsstaket. Tornhuven kröns av ett förgyllt strålande kors på ett klot. I tornet hänger två KYRKKLOCKOR. De göts 1857 av gjutare P. Peterson. Storklockan har en diameter på 131 cm, är 141 cm hög och väger 1 237 kg. Lillklockan är 113 cm i diameter, 120 cm hög och väger 793 kg. Avvattningen (stuprör och hängrännor) är till största delen av koppar, vissa rester av gjutjärn och lagningar i rostfritt finns. För en utförligare materialgenomgång hänvisas till "Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport 4, Carl Johans kyrka", Göteborgs kyrkoförvaltning, 2002. |
